Enligt den nya mätförordning som trädde i kraft 1 juli
2009 är nätägarna skyldiga att läsa av elmätarna
minst en gång per månad. Därför har ett stort antal
elmätare bytts ut för att de ska kunna läsas av automatiskt,
så kallad fjärravläsning. Fjärravlästa elmätares
inverkan på hälsan uppmärksammades genom kraftigt förvärrade
besvär hos elöverkänsliga efter att tekniken installerats.
Det finns inga undersökningar av olika elmätartypers påverkan
på hälsotillståndet. Vissa typer av fjärravlästa
elmätare skickar avläsningen på ett sätt som kan
jämföras med att sprida transienter
på elnätet. Undersökningar av transienter och hälsa
har visat på kraftigt ökad cancerrisk (se nedan
i högerspalten).
Alla typer av elmätare orsakar växlande magnetfält. De
moderna elmätarna kan dessutom ge förändringar i strömmen
som i sin tur skapar elektriska och magnetiska fält runt elledningarna.
Fjärravlästa elmätare skickar data via elnätet eller
trådlöst. När överföringen sker via elnätet
innebär det en stor förändringen av den elektriska och
magnetiska miljön runt elledningarna. Trådlös överföring
ger ytterligare ett tillskott till den radiofrekventa elektromagnetiska
strålningen.
Den gamla typen av elmätare har en skiva som drivs runt av magnetfält.
Magnetfälten följer växelströmmens växlingar
och mätaren skapar därför inga störningar på
elnätet eller ledningarna i huset. Magnetfälten avtar mycket
snabbt med ökande avstånd från mätaren. Det här
är den typ av elmätare som är bäst för elöverkänsliga.
Elektroniska elmätare har en liten lampa som blinkar. Elektroniken
i mätaren får ström från en transformator. I de
fall det är en så kallad elektronisk transformator drar den
ström på ett sätt som ger högfrekventa el- och magnetfält
runt elledningarna, förutom runt själva elmätaren.
De tre vanligaste metoderna för fjärravläsning av elmätare
är:
Metod 1. Mätarställningen skickas med bärvåg
över elledningarna och kan liknas vid långvågsradio.
Systemet använder frekvenser mellan 40000 och 70000 Hz. De elektromagnetiska
störningarna omkring elledningarna liknar dem omkring bildskärmar.
I jämförelse med växelströmmens 50 Hz är bärvågens
frekvens hög, vilket gör att signalen inte kan passera en transformator.
Avläsning måste göras från varje transformatorstation
som abonnenter är anslutna till. Dataöverföringskapaciteten
är tillräckligt hög för att alla elmätare ska
hinna läsas av under en natt. Vattenfall, som använder systemet,
låter det vara igång dygnet runt för att se att det inte
är något avbrott i ledningarna ut till abonnenterna. Hur andra
nätägare gör är inte känt.
Metod 2. Mätarställningen skickas trådlöst,
antingen på egen frekvens på drygt 400 MHz eller via mobilnätet.
Detta system för fjärravläsning sänder vanligtvis
en gång per dygn och har visat sig ge minst problem för elöverkänsliga.
Avläsning av en elmätare tar någon minut och det är
bara då som elmätaren sänder radiofrekvent strålning
till basstationen. Övrig tid ger den inte mer störningar än
andra vanliga elektroniska apparater. Den som bor i närheten av basstationen
kommer dock att utsättas för mer strålning. En basstation
kan läsa av flera hundra abonnenter och vara igång flera timmar
på natten.
Metod 3. Mätarställningen skickas över elledningarna
med en bärvåg på 100 eller 700 Hz, källorna är
inte samstämmiga. Systemet hade från början bara en tillverkare
och såldes då under namnet Turtle. Den lågfrekventa
bärvågen ger Turtle unika egenskaper. Avläsning kan ske
på över 20 mils avstånd och göras genom tre transformatorer.
En installation av Turtle kan alltså påverka en stor del av
elnätet. Överföringskapaciteten är låg, det
tar 27 timmar att läsa av en elmätare, och det betyder att systemet
måste vara igång dygnet runt för att hinna läsa
av alla.
Det finns två andra metoder för fjärravläsning över
stora områden som ger en minimal försämring av elmiljön,
men som ingen verkar använda. Avläsning via fasta telefonnätet
och fast bredbandsanslutning. I tätorter kan det också vara
möjligt att dra speciella signalkablar.
Nätägarna har själva valt system för fjärravläsning
och att ha dessa igång dygnet runt eller periodvis varje dygn. För
att minimera störningar är det önskvärt att bara ha
systemen igång den tid som behövs för avläsningen
en gång per månad. Mätarställningar för timmar
och dygn kan lagras i elmätarna tills de läses av.
Manuell avläsning av gamla elmätare med roterande skiva ger
ingen försämring av elmiljön.
Källor:
Elektroniktidningen
Echelon i en miljon svenska elmätare.
Kamstrup-Senea
Echelon (i den anglosachsiska
världen kallas fjärravlästa elmätare för smart
meters, grid betyder elnät).
Hunt Technologies, som utvecklade Turtle, blev uppköpta av Landis+Gyr
som säljer mätare med Turtle-tekniken under namnet Gridstream
PLC eller TS1. Även General Electric säljer mätare
som kommunicerar med teknik från Hunt, kV2c
med Hunt TS1 eller Hunt TS2.
Prestandautvärdering
och analys av tre
elnätskommunicerande AMR-system
examensarbete av Daniel Asplund, KTH
|
|
Stopp
för "smarta elmätare"
Amerikanska sällskapet för miljömedicin
kräver stopp för trådlösa elmätare så
kallade "smarta elmätare" till dess hälsofrågan
är löst. Den typen av elmätare står i ständig
kontakt med elbolaget och hushållsapparater i bostaden. |
Minst miljöstörande. Elmätare med den karaktäristiska
snurrande skivan. Magnetfält från sex elektromagneter vrider
skivan. Mätaren skapar inga störningar på elnätet
eller ledningarna i huset. |
|
Något mer miljöstö-
rande elektronisk elmätare. Brukar ha en blinkande lampa. Elektroniken
i mätaren stör elöverkänsliga mer än elektromag-
neterna i mätaren ovan. Beroende på hur elektroniken i
mätaren förses med ström kan mindre störningar
på elnät och ledningar skapas.
|
|
Extremt miljöförstö-
rande. Elmätare för fjärravläsning över elnätet
med radiofrekvent bärvåg (se Metod 1). Just denna elmätare
finns i en miljon svenska hem som har E.ON eller Vattenfall som nätägare.
Det som ser ut som en roterande skiva på nedre delen av mätartavlan
är huvudströmbytaren. Tillverkare Echelon. |
|
Nätägare
Bolaget som äger elmätaren och elnätet i området.
Elnätskommunikation
Att sända data via elledningarna kallas elnätskommunikation
eller powerline communication, PLC.
Frekvensområde och störningar
EU har avsatt 3 kHz till 148,5 kHz för elnätskommunikation.
Mest använt är området 3 kHz till 95 kHz. Enligt El-forsk
ligger signalerna för elnätskommunikation i nivå med
maximalt tillåtna störningar i elnätet.
CENELEC EN 50065-1 Signalling on Low-Voltage Electrical Installations
in the Frequency Range 3 kHz to 148,5 kHz Part 1: General Requirements,
Frequency Bands and Electromagnetic Disturbances.
Transienter och hälsoproblem
Transienter på elnätet är störningar som består
av mycket snabba variationer i spänningen. Elnätskommunikation
i frekvensområdet 3-148,5 kHz (metod 1 i vänsterspalten)
är jämförbart med att skapa smutsig
el. Snabbheten i spänningsförändringarna är
desamma. Av ett fåtal undersökningar om transienter och
hälsa visar två på kraftigt ökad cancerrisk.
Se Armstrong
1994 och Milham
2008 under Kraftledningar
och hälsoproblem.
Trådlöst
Avläsning av elmätare kan göras via radio på
440 MHz och mobilnäten på 900 och 1800 MHz.
Telefon
Det miljövänliga alternativet för fjärravläsning
är via fast telefon eller bredbandsanslutning.
Så här bestämdes elmätarbytet
2003 godkände riksdagen att regeringen fick ändra mätförordningen
och införa en skyldighet för nätägarna att läsa
av elmätarna minst en gång per månad. Inget sades
om hur avläsningen skulle gå till. Månadsvis avläsning
ska införas senast 1 juli 2009. Prop 2002/03:85, Näringsutskottets
betänkande 2002/03:NU11.
Regeringen var medveten om att månadsvis avläsning i praktiken
innebär fjärravlästa elmätare. "Ett införande
av månadsvis avläsning innebär även en utveckling
mot användning av fjärravlästa system vilket underlättar
avläsning av elmätare med tätare intervall."
Prop 2002/03:85 sid 33.
Dyrt. "Energimyndigheten har uppskattat kostnaden för
ett införande av månadsvis avläsning till ca 10 miljarder
kronor i investering." Prop 2002/03:85 sid 33.
Kunderna får betala. "Regeringen bedömer dock att
det är rimligt att de som har fördelar av reformen även
betalar något för detta. Ett sätt att göra detta
är att tillåta att vissa kostnader för införande
av månadsvis avläsning överförs på kundkollektivet
genom att dessa kostnader beaktas i den ekonomiska bedömningen
av nätföretagens tariffer." Prop 2002/03:85 sid
34.
Kan fjärravläsning ha inverkan på hälsa och
miljö? Orden hälsa, hälsoeffekter eller miljö
gick inte att hitta i propositionens avsnitt om fjärravläsning.
Inte heller remissinstanserna tog upp frågan. om Remissyttrandena
avser utvärderingsrapporter om 1997 års energipolitiska
program. Vågbrytaren bildades 2001.
Går det att slippa fjärravläsning?
Det är främst elnätskommunikation som har inneburit
kraftigt förvärrade besvär hos elöverkänsliga.
Efter en trög inledning har det nu inletts ett samarbete mellan
Elöverkänsligas Riksförbund och nätägarna
för att finna lösningar som båda parter är nöjda
med. Hittills har elöverkänsliga i vissa fall sluppit att
få sina elmätare utbytta och själva läst av mätarställningen.
Det har hjälpt föga vid elnätskommunikation då
störningarna sprids i elnätet från grannarnas elmätare
och apparaten som gör avläsningarna. Några färdiga
och testade tekniska lösningar för att inte få in
störningarna via elledningarna i bostaden finns ännu inte.
Mätförordningarna, både nuvarande och kommande, innebär
en skyldighet för nätägarna att läsa av elmätarna.
Det kommer antagligen att göra det svårt att få läsa
av sin elmätare själv och på så sätt slippa
fjärravläsning. Mätförordningen som gällde
fram till 1:a juli 2009 krävde avläsning minst en gång
per år. Den nuvarande en gång per månad. Nätägaren
äger elmätaren och bestämmer över den. |
|