Paradigm

"Ett paradigm är ett tankesätt, en förklaringsmodell, som används i vetenskapliga sammanhang. Det mesta av forskningen utgår från det paradigm som just nu är rådande. Det är forskning utifrån rådande paradigm som i allmänhet får det mesta av tilldelade forskningsmedel. Att arbeta vid sidan av rådande paradigm leder till ett utanförskap, att ens forskning till och med kan räknas som ovetenskaplig. De paradigmtrogna värnar om sitt".
 
Forskningen om negativa hälsoeffekter och elektriska och magnetiska fält samt elektromagnetisk strålning är inget undantag. Men den citerade förklaringen har sin utgångspunkt inom ett annat forskningsområde och fortsätter: "Paradigmer förändras under tidens lopp och med nya vetenskapliga rön och helt plötsligt har de passerat sitt 'bäst före datum' och ersätts av nya paradigmer. Inom geologin och geovetenskapen har jag under knappt fyrtio år redan hunnit vara med om flera sådana skiften".
 
Enligt det rådande paradigmet för påverkan på människor av radiofrekvent strålning från trådlös teknik kan strålningen bara skada genom att orsaka för stark uppvärmning. Rådande paradigm kan också vara olika i olika delar av världen. Att radiofrekvent strålning bara kan skada genom uppvärmning gäller först och främst i västvärlden. I de länder som haft en nära koppling till det forna sovjetunionen gäller ofta ett annat paradigm. Då kan strålningen skada på många fler sätt och vid lägre intensitet.
   
Så länge som allmänheten inte är beroende av vilket paradigm som gäller märks knappt diskussionerna bland forskarna. Men den radiofrekventa strålningens påverkan på hälsan angår alla och diskuteras därför utanför den akademiska världen. Naturligtvis försvaras det nuvarande paradigmet i av dem som anser sig vinna på det.
 
Förklaringen av paradigm i början är från en artikel i Miljömagasinet 7/4 -06, som handlar om paradigmer inom geovetenskapen. Det senaste paradigmet beskriver den svenska berggrunden som en tidvis seismiskt aktiv zon, med många kraftiga jordbävningar efter den sista istiden. Det stabila svenska urberget tillhör ett tidigare paradigm som även Svensk Kärnbränsleförsörjning, som ska slutförvara kärnkraftsavfallet, har övergivit. Alltså är ett paradigm ett otillräckligt beslutsunderlag för politiker som vill fatta kloka beslut.