När är något vetenskapligt bevisat?

Forskningens otillräcklighet

Utdrag ur artikeln "Wissenschaft? Noch lange nicht!"
(sv Vetenskap? Ännu så länge inte!)
Wohnung + Gesundheit nr 109, s.29-32 (2003)
Introduktion och översättning av Ragnar Forshufvud.

Vid riksdagsutfrågningen den 12 februari 2004 om basstationer och mobiltelefoni var det en sak som alla tycktes kunna ena sig om: Mer forskning behövs.

Alla tycker om forskning. Forskarna vill gärna ha mer forskningspengar. Medborgarna tror att forskningen skall avslöja sanningen. Industrin tycker också om forskning. Den ser forskning som ett bra sätt att fördröja processen, skjuta upp de obehagliga besluten.

Wolfgang Maes, känd tysk byggnadsbiolog och utbildad journalist, har skrivit en artikel om forskning i den tyska tidskriften Wohnung und Gesundheit. Maes har denna gång haft en medförfattare, Dr. Manfred Mierau. Ändå känner man igen Maes sätt att skriva, ofta litet skämtsamt, men med allvarligt innehåll. Artikeln ger oss en inblick i forskningens oförmåga att ge oss ett klart besked. Ur den långa artikeln nöjer vi oss med att återge några citat i svensk översättning.

Wissenschaft? Noch lange nicht!

Det finns hundratals vetenskapliga arbeten från universitet, myndigheter, institut, experter …det forskas aktivt år efter år, miljoner investeras, otaliga data samlas…och man kommer till entydiga resultat. Ofta kommer olika forskare på olika vägar till samma resultat. Dr von Klitzing finner EEG-påverkan från mobiltelefoner. Bundesanstalt für Arbeitsmedizin likaså ("Inget tvivel!"), professor Ross Adey, universiteten i Mainz, München, Frankfurt, Zürich, Marbella och Louisiana också, ytterligare tio institut likadant. Forskarna i Lund fastställer att blod-hjärnbarriären öppnas, universiteten i Köln och Münster bekräftar detta, flera andra forskare likaså. Dr Repacholi fann cancer hos möss, professor Löscher hos råttor, andra hos apor eller människor. Underrättelser om DNA-brott, leukemi eller hjärntumörer kommer från Dr Carlo, Dr Becker, universiteten i Berlin, Essen, Hannover, Saarbrücken, New York, Stockholm , Tel Aviv… USA-myndigheten FDA, Ekolog-intitutet, det europeiska parlamentet, till och med från Nokia. WHO bekräftar att en cancerrisk "inte kan enkelt avfärdas", och Dr Cherry fann "bevisläget överväldigande".

Och sedan kommer industrin, tillsammans med myndigheter, strålskyddare, forskningssällskapet Funk, VDE, professor Bernhardt, professor David och Co. och säger: "Allt det här är inte vetenskapligt bevisat, inte entydigt". Och sådana som vi, ja vi tror oss förstå: Allt är struntprat, stämmer inte. Professor Silny avger än en gång sitt omdöme: "Helt ofarligt". Och teleoperatören E-Plus: "Tekniken är säker". Och Vodafone: "Inga hälsorisker".

Allt struntprat? Ingenting är struntprat, studierna är övertygande, och de motsvarar verkligheten. Kycklingarna är verkligen stendöda, blod-hjärnbarriärerna verkligen på vid gavel, EEG-topparna omöjliga att förbise, DNA-kedjorna brutna, i skallen bruna fläckar, blodtrycket stiger. Det är fakta. De forskare som fann allt detta är kompetenta i sitt fack, kända och erkända i hela världen, kommer från universitet, myndigheter, från WHO.

De som ansvarar för förordningarna säger: Vi grundar gränsvärden på påvisade effekter. Vårt mål är att skydda för vetenskapligt bevisade risker.

Men det gör de ju inte, eller…? Man har redan påvisat så mycket, men ingenting av detta återfinns i gränsvärdena. Trots detta har de på något sätt rätt, de traditionella vetenskaparna, de paragraftrogna experterna, som har gjort värmeläran till sin enda biologiska värderingsgrund. Eftersom värme är den enda biologiska verkningsmekanism som är oemotsagd och vetenskapligt erkänd i hela världen. Om man gillar det eller inte, föråldrat eller inte, naivt eller inte, så är det så. Cancer, leukemi, hjärntumörer, hjärnbarriärer, EEG-påverkan, huvudvärk, sömnstörning och andra problem har dock inget med värmelära att göra. Värme är inte något problem vid mobiltelefoni, men värmeläran utgör underlag för gränsvärdena.

- - - - -

Vad måste man göra för betyget Vetenskapligt påvisad, bevisad, säkerställd…? Det måste ju finnas kriterier för detta. Var finns denne vetenskaplige överguru, denne gråe eminens, som svävar över det hela och en gång till slut säger "Nu är bevisen fullkomliga, objektiva, nu måste vi sänka gränsvärdena." Jag har länge ringt runt, från universitet till universitet, och talat med en massa vetenskapare - de visste det inte riktigt själva. "Ja, så länge det ännu finns tvivel någonstans…". "Någonstans" betyder mestadels inom industrin. Eller bland de där paragraftrogna, värmefrälsta akademikerna, och de politiker och myndighetspersoner som litar på dem.

Här är de viktigaste kriterierna för ett traditionellt, strängt och slutgiltigt "vetenskapligt bevisat, belagt, säkerställt."

• Flera oberoende undersökningar gjorda på samma sätt
• Erkänt fastställd verkningsmekanism.

Bevisat är bara det som är intersubjektivt reproducibelt och linearkausalt. Intersubjektivt reproducibelt är sådant som kan upprepas med samma resultat av olika institutioner eller fackfolk. Linearkausalt betyder att orsak och verkan följer en rätlinjig princip. Så enkelt är det, eller så komplicerat.

- - - - -

En ren upprepning av en studie, i avsikt att pröva resultatet, är inte särskilt spännande, föga originell, och det finns knappast en enda professor som vill ha det jobbet. Med upprepningsstudier skördar man inga lagrar, hamnar inte i någon rekordbok, meriterar sig inte för nobelpris, kommer knappt i tidningen.

- - - - -

Så kan allt förklaras som ovetenskapligt, ända till domedags otta, till och med påståendet att det är skadligt att röka. Varningar för skadligheten står på varje paket. Alla vet att man får cancer av att röka, men ingen vet riktigt varför. Därför är det, vetenskapligt betraktat, inte slutgiltigt klart och av alla accepterat att det finns ett orsakssammanhang mellan rökning och cancer. Och just i detta område har det forskats så mycket, under årtionden. Det finns rent av statistik som motsäger sambandet, ty hur skall man förklara att balkanländer, där så många röker, inte ligger i topp i cancerstatistiken utan hamnar långt nere?

- - - - -

Nu vet ni litet mer om vad forskare, strålskyddare, gränsvärdesfinnare och myndigheter menar när de säger "Allt är ännu inte riktigt bevisat". Det är detsamma som "blunda och kör, allt kommer att gå bra."

- - - - -

Men var finns nu denna suveräna instans, som med höjt pekfinger övervakar och bedömer vad som är bevis och vad som är indikation, vad som är visshet och vad som är junk science? Ni kan söka länge. Jag har ännu inte funnit den. Om ni skulle ha funnit den, denna instans, skynda er och berätta det. Till dess: Var rädda om er, grunda ert handlande på försiktighet och skydda er väl, även utan bevis.