Arbetsmiljön, och då särskilt stressen, har givits
skulden till den enorma ökningen av sjukskrivningarna. Men orsaker
utanför arbetslivet fungerar bättre som förklaring.
Hösten 2003 presenterade Socialstyrelsen "Utmattningssyndrom -
Stressrelaterad psykisk ohälsa" som är resultatet av en
arbetsgrupp bestående av experter inom ämnet. I slutsatserna
slog de fast att: "Sambandet mellan arbetsrelaterad stress och psykisk
ohälsa är vetenskapligt styrkt. Förhållandena på
arbetsplatsen är väsentliga för utveckling av stressymtom."
Men när de beskriver effekten av olika föreslagna behandlingsmetoder
använder de formuleringar som "kan vara framgångsrika"
och "av värde", och skriver till sist: "Det finns ingen
stark evidens för att generella arbetsplatsinriktade insatser har
någon effekt, även om sådana förefaller vara mycket
rimliga och önskvärda."1 (Evidens=bevis
eller belägg).
Att arbetet som upptar hälften av den vakna tiden är väsentligt
för att få stressymtom är självklart. Något
annat resultat av forskningen hade varit sensationellt. Vad är det
då som gör att föreslagna behandlingsmetoder saknar tydlig
effekt? Det kan vara det som syns i diagram 1. Stressen på jobbet
har inte varierat så mycket över tiden. Jäktigt och enformigt
arbete ligger nästan konstant vid drygt 10% under alla år.
Från 1989 till 1995 ökade andelen psykiskt ansträngande
arbete från 37,3% till 44,2%. Det är en ökning med 6,9
procentenheter eller 18,5%. Från 1997 till 2000 var ökningen
8,9 procentenheter eller 22,6%. Mellan 2000 och 2001 sjönk andelen
psykiskt ansträngande arbete. I diagram 2 syns hur långtidssjukskrivningarna
endast med mycket god vilja kan sägas följa de upplevda stressfaktorerna
på jobbet, i det här fallet ett sjukhus.
Alecta är ett bolag som sköter tjänstepensioner för
privatanställda tjänstemän. 1998 långtidssjukskrevs
1118 av deras försäkrade för reaktion på svår
stress. 2003 hade den siffran stigit till 5307, en ökning med 375%.
Det finns knappt någon liknelse mellan ökningen av stressen
i SCB:s undersökningar och ökningen av sjukskrivningarna bland
Alectas försäkrade.
Socialstyrelsens arbetsgrupp räknar upp en lång rad symtom
på stress i dess olika faser. I tabellen till höger syns att
flera av stressymtomen också är symtom på mikrovågssjukan
som beror på alltför mycket radio- eller mikrovågor under
lång tid. Risken för förväxling är alltså
betydande.
Arbetsgruppen definierar stress som "organismens reaktion på
obalans mellan belastningar som den utsätts för och de resurser
den har för att hantera dessa". Det betyder att man har
stress i ena vågskålen och vila i den andra, och så
länge man kan vila och återhämta sig mellan stressperioderna
går allting bra. Det betyder också att om vilan minskar kan
en stressituation uppstå utan att stressen har ökat. Arbetsgruppen
hänvisar dessutom till de gamla grekerna för att visa hur länge
detta förhållande har varit känt. I Freiburg-uppropet
är "oro" ett av de hälsoproblem som läkarna kopplar
till strålning från mobiltelefoni och trådlösa
telefoner.
Något som försvårar vila och återhämtning
på fritiden kan alltså förklara varför insatser
mot stress på arbetsplatserna har dålig effekt, och att det
inte finns någon stark koppling mellan stress på jobbet och
den dramatiska ökningen av psykiska sjukdomar.
Men någon undersökning som försökt hitta detta "något"
utanför arbetsmiljön har såvitt bekant inte gjorts. Varför
inte börja med elektromagnetiska fält från vårt
elsystem och strålning från trådlös kommunikation?
Den dramatiska ökningen av sjukskrivningarna började 1997, samma
år som mobiltelefonsystemet GSM 1800 togs i drift, marksänd
digital-TV startade, försäljningen av mobiltelefoner exploderade
och många började skaffa trådlös telefon hemma.
Forskning om sömnproblem och stress pågår och resultaten
börjar komma, se rutan Sömnproblem och utbrändhet
till höger. Men några misstankar mot den tilltagande elektrosmogen
riktas inte. Sidan Sömnproblem
tar upp en del av den erfarenhet och forskning som visar på samband
mellan elektromagnetisk strålning och sömnproblem.
|
|
Diagram 1: Procentandel av de tillfrågade som tyckt att deras
arbete varit psykiskt ansträngande respektive jäktigt och enformigt.
Åldrarna 16-64 år och båda könen.
Källa: SCB (ULF)
Diagram 2 är hämtat från Folkhälsoinstitutets
antologi Den höga sjukfrånvaron sanning och konsekvens2
och beskriver förhållandena på ett sjukhus. Utredarna
har svårt att förklara varför långtidssjukskrivningarna,
den heldragna gröna kurvan, inte alls följer kurvorna för
de upplevda stressfaktorerna på arbetsplatsen. De skriver "att långvariga
stressreaktioner och lägre välbefinnande är signaler som
föregår långtidssjukfrånvaro".
Stressymtom enligt arbetsgruppen |
Mikrovågs-
sjukan
|
Svimningskänsla |
|
Trötthet, trötthetskänslor |
|
Yrsel |
|
Muskelsvaghet |
|
Symtom från magen |
|
Stort behov av tröst |
|
Ledsenhet |
|
Sorg |
|
Nedstämdhet, depression |
|
Olust |
|
Ångest |
|
Sömnsvårigheter |
|
Problem med energi |
|
Många kroppsliga symtom |
|
Prickarna visar vilka vanliga symtom
på stress som också är symtom på mikrovågssjuka |
Sömnproblem och utbrändhet
- Jag kan inte säga om det är utbrändheten som orsakar
sömnproblemen eller tvärtom. Det kräver särskilda
studier. Men jag har ställt mig frågan om en person med
bra sömn kan bli utbränd, säger Mirjam Ekstedt vid
Karolinska Institutet, som har undersökt sömnen hos utbrända.
Resultaten finns i hennes avhandling "Burnout and sleep".
Pressmeddelandet
Utbrända har mätbart dålig sömn [050920]
på Karolinska Institutets hemsida.
Att de långtidssjuka med stressrelaterade besvär sover
sämre har också andra forskare på Karolinska Institutet
visat.
- Just under djupsömnen utsöndras bland annat uppbyggande
hormon som är viktigt för den mentala och fysiska återhämtningen.
Denna uteblivna återhämtning kan vara en nyckel till
utbrändhet, säger professor Torbjörn Åkerstedt
som tillsammans med docent Aleksander Perski studerat problemet.
Studien gjordes med bidrag från Pensionsförsäkringsbolaget
Alecta.
Pressmeddelandet
Sämre sömnkvalitet hos långtidssjuka [030325]
hos Alecta.
|
- Utmattningssyndrom
stressre-
laterad psykisk ohälsa, Socialstyrelsen 2003, utvärdering
av behandlingar sid 11.
- Den
höga sjukfrånvaron sanning och konsekvens,
Folhälsoinstitutet 2004, diagram sid 246.
|