Europarådet Resolution 1815
Efter andra världskriget bildades Europarådet för mänskliga
rättigheter för att värna demokrati, respekt för de
mänskliga rättigheterna och rättsstatens principer. Europadomstolen
för mänskliga rättigheter är en del av Europarådet.
Europarådet har 47 medlemsländer och är fristående
från EU.
Europarådet förbereder en utvidgning av den Europeiska konventionen
om de mänskliga rättigheterna till att även gälla
en god miljö. Europarådets Permanenta kommitté antog
därför resolution 1815 med krav på
Resolutionen baseras på ett betänkande om de möjliga
riskerna med magnetfältens och den radiofrekventa elektromagnetiska
strålningens inverkan på miljö och hälsa. Under
2010 och 2011 anordnades två utfrågningar med experter.
Betänkandet tar upp påverkan på växter, insekter
och djur. Det pekar på det faktum att elektrisk ström eller
elektromagnetiska vågor med bestämda våglängder
kan ha en tydlig positiv påverkan och används medicinskt, och
att detta också gör det möjligt med negativ påverkan.
Det noteras att problemet med elektromagnetiska fält har klara paralleller
med andra miljöfrågor som kemikalier, miljögifter, tungmetaller
och genetiskt modifierade organismer. Hänvisningar finns till krav
och slutsatser formulerade av framstående forskare (ICEMS,
BioInitiative Working Group) och EU:s REFLEX-program.
Betänkandet tog också upp synpunkter från organisationer
i det civila samhället.
Slutsatsen i betänkandet är att det finns tillräckliga
belägg för skadlig påverkan av elektromagnetiska fält
på växter, djur och människors hälsa, för att
agera och skydda mot möjliga och allvarliga miljö- och hälsorisker.
Parlamentariska församlingen
Europarådet
Resolution 1815 (2011)1
De potentiella riskerna med elektromagnetiska fält och deras
inverkan på miljön
1. Den parlamentariska församlingen har flera gånger betonat
vikten av staternas åtagande att skydda miljön och miljörelaterad
hälsa, såsom fastslagits i många stadgar, konventioner,
deklarationer och protokoll sedan FN-konferensen om den mänskliga
miljön och Stockholmsdeklarationen (Stockholm 1972). Församlingen
refererar till sitt tidigare arbete på detta område som Rekommendation
1863 (2009) om miljö och hälsa: om att på ett bättre
sätt förebygga miljörelaterade hälsorisker, Rekommendation
1947 (2010) avseende buller och ljusföroreningar2, Rekommendation
1885 (2009) om att utarbeta ett tilläggsprotokoll till den europeiska
konventionen om mänskliga rättigheter angående rätten
till en hälsosam miljö, Rekommendation 1430 (1999) rörande
tillgång till information, medborgardeltagande i miljörelaterat
beslutsfattande samt i förekommande fall möjlighet till rättslig
prövning - genomförandet av Århuskonventionen.
2. Möjlig hälsopåverkan av mycket lågfrekventa elektromagnetiska
fält från kraftledningar och elektrisk utrustning är föremål
för pågående forskning och förekommer ofta i den
offentliga debatten. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO)
svarar i dag elektromagnetiska fält av alla frekvenser för en
av de vanligaste och snabbast växande miljöeffekter som orsakar
ökande oro och spekulationer hos allmänheten. Alla människor
utsätts idag i varierande grad för elektromagnetiska fält,
vars nivåer hela tiden ökar i takt med att tekniken utvecklas.
3. Mobiltelefoni har blivit en vardaglig företeelse runt om i världen.
Den trådlösa tekniken bygger på ett omfattande nätverk
av fasta antenner eller basstationer som kommunicerar med radiofrekventa
signaler. I dag finns drygt 1,4 miljoner basstationer, vars antal nu ökar
markant i och med införandet av 3G, tredje generationens teknik.
Andra trådlösa nätverk med snabb uppkoppling till Internet
och andra tjänster blir också allt vanligare i hemmen, på
kontor och i det offentliga rummet (flygplatser, skolor, bostads- och
stadsområden). Med denna utbyggnad av basstationer och lokala nätverk
utsätts naturligtvis människor för ökad radiofrekvent
strålning.
4. Medan å ena sidan elektriska och elektromagnetiska fält
av vissa frekvensband bara har positiva effekter som används inom
medicinen, förefaller icke-joniserande strålning på andra
frekvenser ha mer eller mindre potentiellt skadliga effekter. Här
rör det sig både om extremt låga frekvenser från
elledningar, och höga som inom radar, telekommunikation och mobiltelefoni.
Det är fråga om en mer eller mindre potentiellt skadlig icke-termisk
biologisk påverkan såväl på växter, insekter
och djur som på den mänskliga kroppen, även när de
utsätts för nivåer som är lägre än de officiella
gränsvärdena.
5. När det gäller de officiella
gränsvärdena för emission av elektromagnetiska fält
av alla typer och frekvenser, rekommenderar Parlamentariska församlingen
starkt att ALARA-principen tillämpas (= as low as reasonably achievable3),
och detta gäller då både de s.k. termiska och de icke-termiska
eller biologiska effekterna av elektromagnetisk strålning. Dessutom
skall försiktighetsprincipen tillämpas när vetenskaplig
forskning inte med tillräcklig säkerhet kan fastslå skadeeffekter.
Med tanke på människors ökande exponering för elektromagnetisk
strålning, speciellt ungdomar och barn, skulle det kunna resultera
i extremt höga mänskliga och ekonomiska kostnader om man inte
beaktar tidiga varningar.
6. Parlamentariska församlingen beklagar att trots uppmaningar om
att beakta försiktighetsprincipen, och trots alla rekommendationer,
deklarationer och vissa framsteg inom lagstiftningsarbetet, råder
det fortfarande en ganska ljum reaktion visavi kända och nya miljö-
och hälsorisker. Förseningar är mer regel än undantag
när det gäller att anta och genomföra effektiva förebyggande
åtgärder. Att invänta hög bevisnivå från
vetenskaplig och klinisk forskning innan man går till handling för
att förhindra välkända risker, kan leda till utomordentligt
höga framtida kostnader av både ekonomisk och mänsklig
art, såsom det en gång skedde i frågan om asbest, blyad
bensin och tobak.
7. Parlamentariska församlingen konstaterar också att problemet
med elektromagnetiska fält eller vågor och deras eventuella
följder för miljö och hälsa har tydliga paralleller
med andra aktuella frågor, såsom licensiering av läkemedel,
kemikalier, bekämpningsmedel, tungmetaller eller genmodifierade organismer.
Därför menar man att den vetenskapliga expertisens trovärdighet
och oberoende är avgörande för att uppnå en öppen
och balanserad bedömning av möjliga negativa effekter på
miljö och människors hälsa.
8. Med hänsyn till det ovan anförda rekommenderar Parlamentariska
församlingen medlemsstaterna i Europarådet följande:
8.1. att allmänt:
8.1.1. vidtaga alla rimliga åtgärder för
att minska exponering för elektromagnetiska fält, särskilt
för radiofrekvenser från mobiltelefoner, och i synnerhet exponering
när det gäller barn och ungdomar som förefaller att ha
störst risk att utveckla hjärntumörer;
8.1.2. ompröva de nuvarande vetenskapliga normerna
för exponering för elektromagnetiska fält som är satta
av Internationella kommissionen för skyddet mot icke-joniserande
strålning4, vilka i dag har allvarliga brister; vidare
att tillämpa ALARA-principen, som omfattar såväl termiska
effekter som icke-termiska eller biologiska effekter av elektromagnetiska
emissioner eller strålning;
8.1.3. införa informations- och upplysningskampanjer
om riskerna med potentiellt skadliga långsiktiga biologiska effekter
på miljö och människors hälsa, särskilt med
inriktning på barn, tonåringar och unga människor i fertil
ålder;
8.1.4. ägna särskild uppmärksamhet
åt elöverkänsliga människor som lider av ett syndrom
som medför överkänslighet mot elektromagnetiska fält
och införa särskilda åtgärder för att skydda
dem, inklusive att inrätta strålningsfria zoner som inte täcks
av trådlösa nätverk;
8.1.5. i syfte att minska kostnader samt att spara energi och skydda miljö
och människors hälsa, intensifiera forskning om nya typer av
antenner, mobil- och DECTtelefonutrustning, samt att uppmuntra forskning
inriktad på att utveckla telekommunikation som bygger på andra
tekniker som är lika effektiva, men vars effekter är mindre
negativa för miljö och hälsa;
8.2. i fråga om privat användning av mobiltelefoner, trådlösa
DECT-telefoner, WiFi, WLAN och WIMAX för datorer och annan trådlös
utrustning, som elektroniska barnvakter:
8.2.1. i överensstämmelse med försiktighetsprincipen, sätta
förebyggande gränsvärden avseende långtidsexponering
för mikrovågor i all inomhusmiljö, vilka inte får
överstiga 0,6 volt per meter, och på medellång sikt minska
det till 0,2 volt per meter;
8.2.2. genomföra lämplig riskbedömning för all ny
typ av elektrisk utrustning innan licensiering;
8.2.3. Införa tydlig märkning, som anger förekomst av mikrovågor
eller elektromagnetiska fält, utsänd effekt eller SAR5-värdet
för utrustningen samt eventuella hälsorisker i samband med dess
användning;
8.2.4. öka medvetenheten om potentiella hälsorisker med trådlösa
DECT-telefoner, babyvakter och andra hushållsapparater som avger
kontinuerligt pulsade vågor, om dessa ständigt står i
standby, och rekommendera användning av trådbundna, fasta telefoner
i hemmet, eller, om det ej är möjligt, åtminstone rekommendera
modeller som inte ständigt avger pulsade vågor;
8.3. angående skydd av barn:
8.3.1. Att inom departement och ministerier (som utbildning, miljö
och hälsa) utarbeta riktade informationskampanjer till lärare,
föräldrar och barn för att göra dem uppmärksamma
på de särskilda riskerna med tidig, ogenomtänkt och långvarig
användning av mobiltelefoner och andra produkter som avger mikrovågor;
8.3.2. för barn i allmänhet och speciellt
i skolor och klassrum, prioritera trådbundna Internetanslutningar,
samt att strikt reglera skolbarns användning av mobiltelefoner på
skolområdet;
8.4. avseende planering av elledningar och länkantenner6/basstationer:
8.4.1. Att vid stadsplanering se till att högspänningsledningar
och andra elektriska installationer placeras på ett säkert
avstånd från bostäder;
8.4.2. tillämpa strikta säkerhetsnormer för hälsoeffekter
av elektriska system i nya bostäder;
8.4.3. sänka gränsvärdena för basstationsantenner
i enlighet med ALARA-principen och installera system för heltäckande
och kontinuerlig övervakning av alla typer av antenner;
8.4.4. bestämma placering av nya
GSM, UMTS, WiFi eller WIMAX-antenner i samråd med lokala och regionala
myndigheter, lokala invånare och sammanslutningar av engagerade
medborgare, och inte endast med hänsyn till operatörernas önskemål;
8.5. om riskbedömning och försiktighetsåtgärder:
8.5.1. se till att riskbedömningen får en mer förebyggande
inriktning;
8.5.2. förbättra riskbedömningars kvalitet genom att skapa
en normativ riskskala i syfte att göra den framtagna risknivån
obligatorisk, samt att ge i uppdrag att studera flera olika riskhypoteser
och ställningstaganden, och därvid beakta överensstämmelse
med verkliga förhållanden;
8.5.3. fästa avseende vid och skydda forskare som "höjer
ett varnande finger" på ett tidigt stadium;
8.5.4. formulera en på mänskliga rättigheter inriktad
definition av försiktighets- och ALARA-principerna;
8.5.5. Öka offentlig finansiering
av oberoende forskning, i synnerhet genom bidrag från industrin
och beskattning av de produkter som är föremål för
offentlig forskning i syfte att utvärdera hälsorisker;
8.5.6. skapa oberoende nämnder för tilldelning av offentliga
medel;
8.5.7. Se till att insyn i lobbygrupperna blir obligatorisk;
8.5.8. främja mångsidiga och fria, öppna debatter mellan
alla typer av aktörer, inklusive från det civila samhället
(Århus-konventionen).
- Text antagen av den Permanenta kommittén på
uppdrag av Parlamentariska församlingen, den 27 maj 2011 (se dok.
12608, betänkandet från Kommittén för miljö,
jordbruk och lokala och regionala frågor, föredragande: Huss).
- Störande artificiellt ljus. Övers. anm.
- Ung. "så lågt som rimligen är
möjligt". Övers. anm.
- International Commission on Non-Ionizing Radiation
Protection = ICNIRP
- Specific Absorption Rate = mått på den
energi kroppen absorberar i t.ex. hjärnan, blod, hud och muskler
vid bestrålning.
Anges i Watt per kg (W/kg). Övers. anm.
- I originaltexten står det "Relay Antenna",
det används vanligen om radiolänkantenner, men ibland även
för vanlig
basstationsantenn. I praktiken är de ofta placerade i samma mast.
Övers. anm.
Översättning: Elöverkänsligas riksförbund
Resolution
1815
|
Doc.
12608
Betänkandet med bakgrund till Resolution 1815 inklusive förslag
till resolution. I den antagna versionen av Resolution 1815 mildrades
kraven i punkt 8.3.2 angående trådlösa nätverk
och mobiltelefoner i skolorna.
Protokoll
Av protokollet från den Permanenta kommitténs möte
där resolutionen antogs framgår det att Sveriges representant,
riksdagsledamoten Marietta de Pourbaix-Lundin (m) krävde att
punkt 8.3.2, under rubriken Angående
skydd av barn, skulle strykas helt (sid 11).
Resolution
1815
Direktlänk till den antagna versionen (engelsk text).
Pressmeddelande
Sammanfattning av Resolution 1815 (engelsk text).
Resolutionens ställning
Resolutionen är inte rättsligt bindande utan ska snarare
ses som en kraftfull politisk rekommendation som Sverige, genom sitt
medlemskap i Europarådet, på förhand förbundit
sig att följa. (Riksdagens utredningstjänst, dnr 2012:365)
Europarådet
Europarådets hemsida med Parlamentariska
församlingen. |
|