Sändarens EIRP och ERP

EIRP betyder Equivalent Isotropically Radiated Power.
 
En sändarantenn strålar aldrig lika starkt i alla riktningar. Fysiken sätter gränser så en antenn som strålar lika i alla riktningar går inte att bygga. Strålningen koncentreras alltid mer eller mindre i den riktning som kallas huvudstrålriktningen eller huvudloben. Ungefär som ljuset från en glödlampa koncentreras med en reflektor till en ljuskägla. Men om man inte haft reflektorn? Hur stark skulle lampan behövt vara för att lysa lika starkt som i ljuskäglan, men då i alla riktningar? Den frågan ger EIRP svaret på.
 
EIRP är ett jämförelsetal som anger den effekt en sändare skulle behövt ha om den strålat lika starkt i alla riktningar som i huvudloben. EIRP räknas i watt eftersom det anger en tänkt sändareffekt. Ju högre effekt sändarens förstärkare matar in i antennen desto högre blir EIRP. Men EIRP ökar också ju mer antennen koncentrerar strålningsenergin till huvudloben. Den koncentration av strålningsenergin som sker i en antenn kallas för antennvinst. EIRP för en sändare är 1,64 gånger högre än ERP.
 
ERP
ERP betyder Effective Radiated Power. Medan EIRP är en jämförelse med en antenn som strålar lika i alla riktningar och inte går att bygga, är ERP är en jämförelse med den antenntyp som koncentrerar strålningen minst och som går att bygga. ERP används till exempel av Teracom för att ange sändareffekter för radio- och TV-sändare.
 
Nyttan med EIRP
EIRP används bara till att med formeln för klotets area räkna ut effekttätheten, dvs signalstyrkan, på olika avstånd från sändaren. ERP görs om till EIRP genom att multipliceras med 1,64. Ekvationen ser därefter ut så här:

S är effekttätheten och r är avståndet från sändaren. Det är detta sätt att räkna som är grunden för att strålningen från en sändare minskar med ett genom kvadraten på avståndsökningen. Men det är bara matematiskt riktigt under vissa omständigheter. Nere vidmarknivån minskar strålningen snabbare.
 
Att räkna ut effekttätheten från en sändare med EIRP och klotets area fungerar egentligen bara ute i rymden. Här på jorden fungerar det skapligt rakt framför antennen, i huvudloben, högt ovanför marken, utan hinder åt sidorna och relativt nära sändaren. Förr gjordes överslagsberäkningar med denna metod. Numera går samma beräkning av effekttätheten att göra mycket exaktare och lika enkelt med hjälp av dator (se sidan Vågutbredning). Sedan görs kontrollmätning för att se om beräkningarna stämmer.