Inga besvär av mobilen!
Men datorn då?

Hypersensitivity Symptoms Associated With Exposure to CellularTelephones: No Causal Link
Överkänslighetssymtom kopplade till exponering för mobiltelefoner: Inget orsakssamband
Maila Hietanen¹, Anna-Maija Hämäläinen¹, and Tuula Husman^2
1Department of Physics, Finnish Institute of Occupational Health, Helsinki, Finland
²Department of Environmental Health, National Public Health Institute, Kuopio, Finland
Bioelectromagnetics 23:264–270, 2002
PubMed sammanfattning och EMF-Portal referat på engelska.

Sammanfattning
 
Hypotesen att det finns överkänsliga personer som får subjektiva symtom från radiofrekventa (RF) fält som sänds ut från handhållna mobiltelefoner testades i dubbelblinda provokationsförsök. Vi testade också om känsliga försökspersoner har förmåga att avgöra om telefonen är på eller av genom att känna RF-fält. Försöksgruppen bestod av 20 frivilliga (13 kvinnor och 7 män) som själva uppgivit att de är känsliga för mobiltelefoner. Som RF-källor för exponeringarna användes en analog NMT-telefon (900 MHz) och två digitala GSM-telefoner (900 och 1800 MHz). En testsession varade i 30 minuter och under en dag genomfördes tre eller fyra sessioner i slumpmässig ordning för varje försöksperson. Försökspersonerna uppmanades att rapportera symtom eller förnimmelse så snart de upplvde något onormalt. Dessutom avlästes försökspersonernas blodtryck, hjärt- och andningsfrekvens var femte minut. Resultatet av studien visar att olika symtom rapporterades, de flesta från huvudregionen. Emellertid var antalet rapporterade symtom större under placeboexponeringen än under verklig exponering. Dessutom kunde ingen av försökspersonerna skilja på verklig RF-exponering och placebo. Därför drar vi slutsatsen att negativa subjektiva symtom eller förnimmelser, trots att de otvivelaktigt upplevdes av försökspersonerna, inte orsakades av mobiltelefoner.

Kommentar
Forskarna skriver att försökspersonerna otvivelaktigt fick besvär. Hur kan då slutsatsen bli att de inte orsakades av mobiltelefonerna? Ledtrådar och en beskrivning av vad som verkligen hände under försöken får man när man läser den fullständiga rapporten. Där framgår det att i vissa fall fick försökspersoner besvär innan någon mobiltelefon slagits på, några fick så svåra besvär att de bara gick med på tre sessioner mot planerade fyra, i ett fall bara två. Det är anledningnen till att det genomfördes tre eller fyra sessioner per försöksperson som det står i sammanfattningen. Vidare visar uppföljningen att försökspersonerna upplevde många besvär dagarna efter provokationsförsöken och några rapporterade ökad elöverkänslighet.
 
Försöken genomfördes i två hus på den finska landsbygden, långt från kraftledningar och mobilmaster. Förutsättningarna för en bra elmiljö fanns alltså. Men de mätinstrument som användes var för okänsliga för att kunna mäta fält och strålning på platsen. Instrumentet för magnetfält kunde mäta ner till 0,02 µT vilket är en låg nivå för magnetfält i bostäder men kan inte räknas som låg vid test av elöverkänslighet. Instrumentet för radiofrekvent strålning började ge utslag vid 28 volt per meter, dvs en fältstyrka man finner framför antennen på en mobilmast eller intill en mobiltelefon. Elektriska fält mättes inte. Rapporten anger bara att el inte användes för belysning och uppvärmning.
 
Mobiltelefonerna styrdes av försöksledaren med hjälp av en bärbar dator. Försöksledaren satt bakom en ogenomskinlig skärm 1,5 m från försökspersonerna. Man får förmoda att även datorn fanns där. Datorer och bildskärmar är mycket störande för de flesta elöverkänsliga. På sidan Datorer och bildskärmar finns diagram som visar radiofrekvent (RF) strålning från en bärbar dator och en stationär dator med skärm. Strålningens intensitet från olika datorer är tämligen lika eftersom de ska uppfylla normer för att inte störa andra apparater.
 
Om datorn var igång under placeboexponeringarna betyder det att försökspersonerna var utsatta för elektromagnetisk strålning vid alla provokationer. Att det inte alltid är styrkan på fälten som är avgörande för påverkan har noterats i Bamberg-läkarnas brev. Datorn, inga åtgärder mot elektriska fält, bristfällig mätning av magnetfält och elektromagnetisk strålning samt att elektriska fält inte mättes alls, gör att faktorer som kunde störa försöket inte var under kontroll eller rent av skapades.
 
Ragnar Forshufvud har skrivit ytterligare kritik av denna provokationsstudie. Där kan man läsa att försökspersonerna uppfattade arrangemanget med dator bakom en skärm som "bedrägeri" eftersom överenskommelsen var att det inte skulle finnas någon annan elektronik än mobiltelefoner där försöken skulle genomföras.
 
Studien refereras ingående på sidan åtta i Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält 2004, utgiven av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS¹. Brister i kontrollen av elmiljön och att det fanns en dator i närheten av försökspersonerna som gjorde den elektromagnetiska miljön olämplig nämns inte i referatet. 2003 till och med 2010 hade FAS regeringens uppdrag att bevaka forskningen om elöverkänslighet.

1. FAS heter numera FORTE och rapporten finns på deras hemsida.