"Det kan inte vara sant!"
Läkare chockade av hälsoproblem omkring mobilmaster
I ett brev till ministern för miljö-, hälso- och konsumentskydd
i delstaten Bayern i Tyskland, beskriver läkarna i Bamberg sina upptäckter
och den chockartade upplevelse de fick när de började mäta
strålningen från mobilsändare och DECT-telefoner hemma
hos sina patienter eller på deras arbetsplatser. Strålning
med en intensitet på miljondelar av gränsvärdet kan ge
svåra hälsoproblem. Läkarnas slutsats är att boende
omkring mobilsändarna står inför en akut hälsofara.
De kräver därför ett omedelbart ingripande av myndigheterna.
Någon liknande undersökning hade tidigare inte gjorts i Tyskland
och har ännu inte gjorts i Sverige.
Ärzteinitiative Bamberger Appell
Dr. med. C. Waldmann-Selsam
Dr. med. M. Schrievers, Coburg
Dr. med. Dr. päd. I. Bittel, Lauf |
96049 Bamberg
Karl-May-Str. 48
Tel 0951-12300
Fax 0951-2972506
7. Februar 2006
|
An den Staatsminister für Umwelt,
Gesundheit und Verbraucherschutz.
Dr. W. Schnappauf
Rosenkavalierplatz 2
81925 München |
nachr.: |
Betroffene
Behörden
Ärzte |
Akuta hälsorisker för boende vid nedanstående basstationer
för mobiltelefoni. Det krävs ett omedelbart ingripande av myndigheterna.
Bäste herr minister Dr. Schnappauf
I 10 år har Ert departement fått information från läkare
och drabbade personer i hela Bayern om insjuknanden i anslutning till
sändarstationer (mobiltelefoni, rundradio, TV, mikrovågslänk).
Ni har i mer än ett år känt till vår stora oro i
detta sammanhang. I juli 2005 bad vi delstatens regeringschef Dr. E. Stoiber
om hjälp. Situationen försämras från dag till dag.
Igångsättningen av ytterligare sändare, även för
3G, gör livet odrägligt för allt fler människor. Allt
fler människor står inte längre ut hemma eller på
arbetsplatsen. Över 400 förfrågningar och nödrop
når oss varje vecka.
Den 24/12 2005 bad Herr Strodl från Kempten förtvivlat läkarinitiativet
om råd. Sedan några dagar led han och hans familj av yrsel,
illamående, koncentrationsstörningar, huvudvärk, oro,
sömnstörningar, hjärtrusning, förhöjt blodtryck
samt kände sig omtöcknade. På 450 m avstånd från
bostaden och 250 m från mottagningen hade en 3G-sändare tagits
i drift. Mottagningen och bostaden ligger inom en 20-graders sektor i
antennens huvudstrålriktning. Efter två timmars vistelse i
skogen gick besvären över.
Den 11/1 2006 besökte jag Herr Strodl och hans fru på hans
mottagning och i deras bostad, intervjuade honom och genomförde mätningar.
Även besökare hade under de senaste dagarna känt besvär
i hans hus. Jag själv reagerade efter några minuter vid skrivbordet
på mottagningen med en stark tryckkänsla i huvudet, försämrad
tankeförmåga samt oro och jag kände mig omtöcknad.
På andra våningen i bostadshuset fick jag en puls på
120 slag i minuten. Strålningsintensiteten var bara 1,3 µW/m².
Iakttagelsen att det uppstår mycket starka symtom, även på
flera hundra meters avstånd vid mycket låga strålvärden,
har gjorts av många patienter.
Ert departement känner till fru Weber i München, som också
på grund av 3G sedan januari 2005, lider av följande symtom:
Sömnlöshet, stickningar, susande huvudvärk som strålar
ut i tänderna, dånande ljud i huvudet, tinnitus, värk
i öronen, heta och smärtande rödsprängda ögon,
synstörningar med kortvarig blindhet, brännande känsla
i huden, rödfläckigt ansikte, störningar i hjärtrytmen,
förhöjt blodtryck, andnöd, yrsel, total förvirring,
talrubbningar, skrivsvårigheter samt inre darrningar.
Hon har besökt flera läkare som dock inte riktigt har kunnat
hjälpa henne. Det enda som hjälper är att hon lämnar
sitt hus. Även hos henne uppträder symtomen redan vid 1 µW/m².
I september 2005 kontaktades läkarinitiativet av domstolen i Bautzen.
Efter att en mobilsändare kompletterats med 3G hade många medarbetare
fått yrsel, koncentrationssvårigheter, illamående, störningar
i hjärtrytmen och börjat lida av trötthet. Även där
genomförde vi mätningar. Också i rum med en strålningsintensitet
på 20 µW/m² uppstod betydande symtom.
Även i Franken (Wirsberg, Michelau, Hagenbüchach, Lichtenfels)
och i Niederbayern (Hofkirchen) finns det platser där invånarna
även vid mycket låga strålnivåer uppvisar svåra
symtom och insjuknanden. I Wirsberg och Hagenbüchach gav Dr. Vogel,
efter önskemål från invånarna, professor Wuscheck
i uppdrag att mäta hela spektrat. Värdena är visserligen
låga, men människorna där är sjuka. När de lämnar
sina hemorter, återhämtar de sig. Kanske är förekomsten
av olika frekvenser samtidigt, orsaken till de starka biologiska besvären.
Den 2/1 2006 besökte jag fem familjer i Schauenstein, skolan och
allmänläkaren. Barnen och de vuxna lider av huvudvärk,
trötthet, koncentrationsstörningar, ledbesvär, muskelsmärtor,
blodtryckssvängningar, sköldkörtelproblem, tinnitus och
sömnstörningar. Under de senaste åren har det skett en
massiv ökning av störningar i hjärtrytmen. Dessutom föreligger
starka misstankar om ett ökat insjuknande i tumörsjukdomar och
multipel skleros (MS).
Ända tills för två år sedan litade vi här i
Franken på den officiella uppfattningen att ingen negativ påverkan
på hälsan uppstod under gränsvärdet. Vi visste inte,
att man inte hade genomfört någon vetenskaplig undersökning
av de kringboendes hälsotillstånd vid en enda plats med mobilsändare
i Tyskland.
Vi visste inte att enskilda läkare, på många orter, sedan
länge fruktat ett samband med mikrovågsexponering, när
de med de enklaste metoder (långtids-EKG, ofta upprepade blodtrycksmätningar)
hade sett blodtrycksförändringar, störningar i hjärtrytmen
m.m. vid mikrovågsexponering.
Vi visste inte att man i Spanien, redan år 2001, hade stängt
av och monterat ned många mobilsändare då barn, ungdomar
och vuxna i närliggande skolor och bostadsområden runt varje
sändare under kort tid insjuknat i leukemi och tumörer. I våra
läkartidskrifter berättades varken om de oroande iakttagelserna
av privatpraktiserande läkare (dokumenterade i intyg sedan 1994)
eller om mobiltelefonikritiska vetenskapliga resultat.
Vi övervägde aldrig möjligheten att det var mikrovågsstrålning
som under de senaste åren orsakat de många oklara sjukdomsbilderna
och den snabba ökningen av tinnitus, psykiska problem, ADS-liknande
störningar hos barn och vuxna, störningar i hjärtrytmen,
högt blodtryck, huvudvärk, yrsel, depressioner, ångestanfall,
reversibla Alzheimer-liknande störningar, sköldkörtelsjukdomar,
diabetes, fibromyalgi, ledbesvär, panikattacker m.m..
Samtidigt har mikrovågsexponeringen av befolkningen ökat kontinuerligt
sedan 1992. I början lokalt genom installation av mobilsändare.
Från 1996 blev mikrovågssexponeringen inom loppet av några
få år heltäckande genom införandet av trådlösa
DECT-telefoner.
Med den ökande mobiltelefonanvändningen och senare genom införandet
av WLAN har mikrovågsexponeringen ökat enormt för större
delen av befolkningen inklusive spädbarn, småbarn, skolbarn
och ungdomar. Och den fortsätter att öka för varje dag.
Genom att vi saknat kunskap har vi under flera år ställt
många felaktiga diagnoser.
I Bamberg såg enstaka kollegor först år 2003 ett samband
mellan mikrovågsexponering och insjuknanden, när hela familjer
i närheten av mobilsändare hastigt insjuknade utan diagnostiserbara
medicinska orsaker. Misstanken föll på de närliggande
mobilsändarna. Efter byte av bostad blev de drabbade snabbt åter
friska utan någon medicinering. Att stoppa exponeringen var den
behandling som gav resultat.
Dessutom hade några kollegor, efter att ha skaffat sig DECT-telefoner,
själva fått hälsoproblem som åter försvann
efter att telefonerna avlägsnats.
I juli 2004 gick 130 läkare ut med ett offentligt uttalande, Bamberg-appellen.
De krävde stopp för utbyggnaden av mobiltelefonin, en kraftig
sänkning av gränsvärdena, upplysning om hälsoriskerna,
begränsningar av mobilanvändningen för barn och ungdomar
samt en ändring av DECT-standarden.
Efter offentliggörandet var det många som ville ha råd
av läkarinitiativet i Bamberg: Läkare, boende kring mobilsändare,
kommunalpolitiker, användare av DECT-telefoner, mobilanvändare,
anställda på kontor, företag, daghem, sjukhus, och ålderdomshem
med DECT-telefonanläggningar, anställda på arbetsplatser
med WLAN, studenter, lärare, rektorer, föräldrar m.fl..
Runt tre mobilsändare på möbelvaruhuset Fischer i Forchheim-Burk,
där Dr. Ullmann bor och praktiserar, genomfördes i oktober 2004
en intervjuundersökning i 30 närliggande hus. Dr. Ullmann var
oroad, då de boende led av en mängd symtom och inom ett litet
område hade några under kort tid insjuknat i ledgångsreumatism
och tumörer. Även hans egen familj led av symtom, som han som
läkare inte kunde se någon förklaring till.
Det som vi upplevde vid dessa första 30 hembesök, kunde vi nästan
inte tro. Vi ansåg att det inte var möjligt. "Det kan inte
vara sant", var vår ständiga tanke.
Vid en strålningsintensitet från 50 µW/m² och uppåt
i sovrum, eller i det rum där människor oftast vistades, led
många av oförklarliga symtom och hade redan besökt ett
antal specialistläkare. Vissa reagerade redan från 10 µW/m².
Människor som inte var direkt exponerade, eftersom deras hus avskärmades
av en grannbyggnad och de inte hade några DECT-telefoner, var ofta
besvärsfria.
Som en följd av detta företog vi kostnadsfria hembesök
med intervjuer och mätningar hos många hjälpsökande
(först i Oberfranken, senare på andra ställen). Bredbandsmätningar
(800 MHz - 2500 MHz) gjordes med strålningsmätare typ HF 38B
från Firma Gigahertz Solutions.
Från oktober 2004 till januari 2006 intervjuades över 900 personer
vid 184 platser med mobilsändare och mätningar genomfördes
i hemmen eller på arbetsplatserna.
Sammanfattning av läkarnas iakttagelser
Långt under de gällande gränsvärdena leder digitala
högfrekventa elektromagnetiska fält (från mobilsändare,
trådlösa DECT-telefoner, WLAN m.m.) till en ny mycket komplicerad
sjukdomsbild med karaktäristisk symtomkombination. Människorna
lider av ett, flera eller många av följande symtom:
- Sömnstörningar, trötthet, huvudvärk, oro, känna
sig omtöcknad, retlighet, koncentrationsstörningar, glömska,
svårigheter att finna ord, depressiv stämning, energibrist,
ångest, panikattacker, (nattetid, på motorvägen, i
tunnlar), inre brännande känsla, inre darrningar, öronsus,
hörselnedsättning, plötslig hörselförlust,
ljud i huvudet, yrsel, näsblod, synstörningar, ögoninflammationer,
svullna ögon, hudförändringar, (rodnad, pigmentering,
blekt ansikte, ringar under ögonen), sveda eller myrkrypningar
i huden, klåda, ofta återkommande infektioner, bihåleinflammationer,
ledsmärtor, nerv- och mjukdelssmärtor, domningar, koordinationsstörningar,
störningar i hjärtrytmen, hjärtrusningar, blodtryckshöjningar,
(anfallsvis eller långvariga), sköldkörtelproblem, håravfall,
hormonstörningar, aptitlöshet eller ständig hungerkänsla,
illamående, viktökning eller avmagring, frusenhet, nattliga
svettningar, täta urineringar nattetid, tandgnissel.
- Redan vid en strålningsintensitet på 10 µW/m²; insjuknar
människor (vid 3G redan vid 0,1 µW/m²).
- Exponeringen och symtomen har ett samband i tid och rum.
- Många drabbade var tidigare besvärsfria.
- Ofta insjuknar några boende efter det att en sändare tagits
i drift (bara tidpunkten när symtomen visar sig varierar: Direkt,
efter dagar, veckor, eller månader; det beror på den individuella
kroppsbyggnaden, tidigare sjukdomar och uppehållstiden i exponerade
delar av bostaden, frekvensområdet, fältstyrkan, frekvensblandningen
från olika håll samt den samtidiga förekomsten av radio-
och TV-sändare).
- Det handlar inte alls bara om subjektiva störningar i välbefinnandet.
Genom undersökningar av specialistläkare kunde man objektivt
fastställa störningar i hjärtrytmen, extrema blodtryckssvängningar,
EEG-förändringar, störningar i hjärnans blodgenomströmning,
plötsligt hörselbortfall, synförlust, hormonrubbningar,
ändringar i koncentrationen av neurotransmittorer, koncentrationsförändringar
i olika blodparametrar, kognitiva störningar m.m.. Förändringarna
i ansikte, hud och huvudhår kunde läkarna se. Läkarna
hade dock inte gjort patologiska fynd i några organ, under de
första åren av mikrovågsexponering, som hade kunnat
förklara dessa symtom.
- Medicinering mot dessa symtom (betablockerare, sömnmedel, värkmediciner,
psykofarmaka, ögondroppar, mediciner mot reumatism och högt
blodtryck) fungerar dåligt.
- Apotekare intygar att dessa läkemedel har en högre förskrivning
kring mobilsändare.
- Väsande eller brummande ljud i huvudet, öronsus, yrsel,
illamående, synstörningar, ögonsvullnad, brännande
känsla i huden, oro, glömska, svårigheter att finna
ord, koncentrationsstörningar, kronisk utmattning, infektionskänslighet,
oförmåga att företa sig något, tandgnissel, nattliga
svettningar och håravfall är för det mesta inte behandlingsbart.
- Samtidigt insjuknar ofta också djur och växter.
- Vid många platser med mobilsändare uppstår tekniska
störningar (på bilelektronik, garageöppnare, telefoner,
TV, hissar).
- Man kunde inte finna några tidsmässiga samband med påtagliga
förändringar i husen (ny golvbeläggning, nya soffgrupper,
nya färger, användning av insektsmedel).
- Uppkomst av symtom genom ovanligt kraftig stress i arbetet eller social
stress kunde för det mesta uteslutas. Däremot leder mikrovågsexponering
på arbetsplatsen eller i hemmet till extrem daglig stress.
- En stor del av symtomen försvinner efter det att exponeringen
upphör (tillfällig eller varaktig flyttning, avlägsnande
av DECT-telefon, avlägsnande av WLAN, avskärmning), om exponeringen
ännu inte har lett till organskador. Tiden tills symtomen försvinner
varierar individuellt och beror på hur lång tid som mikrovågsexponeringen
varat. Många drabbade har sökt sin tillflykt till släktingar
och bekanta, till sommarställen och pensionat, till källare
eller till skogen. Många har flyttat om det varit ekonomiskt möjligt
för dem.
I december 2005 meddelade mig Dr. A. Böttger per telefon att de
lokala hälsomyndigheterna och kommunerna är ansvariga vid akut
fara för hälsan. 11/1 2006 uppsökte därför jag
och Herr Strodl hälsomyndigheten i Sonthofen som är ansvarig
för Kempten. Vi bad då om en undersökning på orten
samt om hjälpåtgärder. Vi blev upplysta om att för
detta behövdes tillstånd från Ert departement och att
jag därför skulle vända mig till Er.
|
Denna sida finns också som
pdf
med layout anpassad för utskrift. |
|