WHO:s register med gränsvärden
från hela världen. WHO arbetar för att alla länder
ska använda sig av de högsta gränsvärdena så
att handeln mellan länderna underlättas. Se sidan om WHO. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Gränsvärden för
|
Gränsvärdena för
elektriska och magnetiska fält skyddar mot stimulering
av nerver och muskler. Det innebär att det inte ska börja
sticka, pirra och rycka i fingrarna när vi närmar oss
elektriska ledningar och apparater. Gränsvärdena
för elektromagnetisk strålning från trådlös
teknik skyddar mot skadlig uppvärmning, sådan som sker
i en mikrovågsugn. Det vetenskapliga underlaget för att
sätta gränsvärden som skyddar mot skador på
lång sikt av svagare fält och strålning anses inte
tillräckligt. Det gäller till exempel huvudvärk,
sömnproblem, cancer eller elallergi. Mer eller mindre skydd?
|
||
Negativa effekter på hälsa eller miljö |
Gränsvärden
|
|
Vetenskapligt bevisade |
|
|
Konstaterade / kända |
|
|
Troliga / sannolika |
|
|
Möjliga |
|
|
Allmän erfarenhet | ||
De gränsvärden som tillämpas i Sverige, och som rekommenderas
av EU och Världshälsoorganisationen WHO, ger alltså ett
minimalt skydd. En betydande orsak till detta är att myndigheterna
för att sätta ett gränsvärde i princip kräver
att mekanismerna för påverkan på levande celler och organismer
ska vara vetenskapligt bevisade. Det är de inte och därför
finns det en stor variation mellan olika gränsvärden, normer
och rekommendationer. Det betyder också att ingen kan ange ett gränsvärde
under vilket det garanterat inte sker någon negativ påverkan
på hälsan, särskilt inte på lång sikt.
Elektriska och magnetiska fält
Elektriska fält V/m
|
Magnetiska fält µT
|
|||
5-2000 Hz
|
2-400 kHz
|
5-2000 Hz
|
2-400 kHz
|
|
Gränsvärden Sverige, EU, WHO |
10 000-125*
|
125-87*
|
1600-6,25*
|
6,25-2,3*
|
Försiktighetsprincipen |
5-2000 Hz
|
2-400 kHz
|
5-2000 Hz
|
2-400 kHz
|
Sverige |
-
|
-
|
nu <0,4
förr <0,2 |
-
|
Schweiz |
-
|
-
|
1
|
-
|
TCO bildskärmar |
10
|
1
|
0,2
|
0,025
|
BioInitiative | ||||
2007 |
-
|
-
|
0,1
|
-
|
2012 |
-
|
-
|
0,1
|
-
|
Byggnadsbiologerna |
|
|||
Ej avvikande |
<0,3
|
-
|
<0,02
|
-
|
Svagt avvikande |
0,3-1,5
|
-
|
0,02-0,1
|
-
|
Starkt avvikande |
1,5-10
|
-
|
0,1-0,5
|
-
|
Extremt avvikande |
>10
|
-
|
>0,5
|
-
|
Naturen |
<0,0001
|
-
|
<0,000 0002
|
-
|
* Högre frekvens medför snabbare
förändringar av elektriska eller magnetiska fält vilket
i sin tur skapar starkare ström genom människokroppen. För
att hålla strömmen konstant sjunker gränsvärdet
när frekvensen ökar. Vid 50 Hz, som är den frekvens
där magnetfält från elnätet brukar vara starkast,
är gränsvärdet 100 µT. Angivna gränsvärden
är referensvärden, se förklaring
nedan. Tecknen < och > betyder mindre än respektive mer än. V/m är volt per meter. µT uttalas mikrotesla och betyder en miljondels tesla. Försiktighetsprincipen: IARC (International Agency for Research on Cancer) har klassat magnetfält som "möjligen cancerframkallande" och baserar klassningen på 24 studier som sammantaget visar på ökad risk för barnleukemi över 0,3-0,4 µT. En svensk undersökning från 1993 visade på 2,7 gånger högre risk för barnleukemi över 0,2 µT och har varit vägledande vid miljöarbete. Miljödomstolen i Växjö har i dom M 18-00 funnit att magnetfält över 0,18 µT kan vara grund för skadestånd. TCO:s regler för mätning av magnetfält från bildskärmar skiljer sig från dem som används vid mätning för Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd (svenska gränsvärden) och är därför inte direkt jämförbara. Skillnaden ger ändå en uppfattning om storleksordningen. |
SAR*
W/kg |
Effekttäthet
µW/m² |
Fältstyrka
V/m |
|
Gränsvärden Sverige, EU, WHO |
0,08
|
2 000 000-10 000 000**
|
28-61**
|
Mobiltelefoner |
2,0
|
-
|
-
|
Ryssland |
-
|
100 000
|
6,1
|
Mobiltelefoner |
-
|
1 000 000
|
19
|
TCO mobiltelefoner |
0,8
|
-
|
-
|
Försiktighetsprincipen |
SAR*
W/kg |
Effekttäthet
µW/m² |
Fältstyrka
V/m |
Schweiz |
-
|
42 000-95 000
|
4-6
|
Salzburg 2002 |
-
|
1-10
|
0,061
|
BioInitiative Working Group | |||
2007 |
-
|
1000
|
0,61
|
2012 |
-
|
3-6
|
0,034-0,048
|
Byggnadsbiologerna | |||
Ej avvikande |
-
|
<0,1
|
<0,0061
|
Svagt avvikande |
-
|
0,1-10
|
0,0061-0,061
|
Starkt avvikande |
-
|
10-1000
|
0,061-0,61
|
Extremt avvikande |
-
|
>1000
|
>0,61
|
Naturen |
-
|
<0,000 001
|
<0,000 02
|
Tecknen < och > betyder mindre
än respektive mer än. Strålningens styrka kan anges
som watt per kvadratmeter (W/m²) eller volt per meter (V/m).
Att använda miljondels watt per kvadratmeter (µW/m²)
är praktiskt då strålningens effekttäthet från
den trådlösa tekniken vanligen ligger mellan 10-1000 µW/m².
Strålningens intensitet kallas effekttäthet. * SAR. För gränsvärden som bygger på att strålningen bara kan skada genom att strålningsenergin värmer upp kroppen för mycket finns SAR-värden angivna. SAR-värdet anges i watt per kilogram (W/kg) och är den strålning som tillåts "fastna" i kroppen och omvandlas till värme. SAR-värdet är 0,08 W/kg när hela kroppen bestrålas, 4,0 W/kg för armar och ben och 2,0 W/kg för huvud och bål, vilket ger mobiltelefonernas gräns på 2,0 W/kg. Se sidan SAR-värden för mobiltelefoner. ** Referensvärden. Att mäta SAR-värden i en människokropp går inte. Därför har referensvärden tagits fram för att möjliggöra mätning av strålningen. Om referensvärdena inte överskrids, överskrids inte heller gränsvärdena, se också förklaring nedan. För mobiltelefoner finns inga officiella referensvärden men i den engelska Stewartrapporten finns en beräkning att effekttätheten intill en mobiltelefon är maximalt i storleksordningen 200 W/m² eller 200 000 000 µW/m². |
Sverige, EU, WHO, ICNIRP
Gränsvärdena är föreslagna av en organisation som
heter International Commission on
Non-Ionizing Radiation Protection, förkortas ICNIRP och uttalas
icknirp. De skyddar endast mot omedelbara negativa hälsoeffekter
och inte mot långtidseffekter. Gränsvärdena rekommenderas
av WHO och EU:s
ministerråd medan EU-parlamentet har antagit en resolution
där de förklarar dem föråldrade. 2002 infördes
dessa gränsvärden i Sverige genom beslut av generaldirektören
för Statens strålskyddsinstitut (föregångaren till
Strålsäkerhetsmyndigheten).
Ryssland
Den ryska strålskyddsmyndigheten har tagit hänsyn till långsiktiga
effekter på de känsligaste delarna av människan som är
nerv-, körtel-, immun-, reproduktions- samt hjärt- och kärlsystemen.
De ryska gränsvärdena ligger under våra och är resultat
av långtidsstudier
av människor under många år. Även dessa gränsvärden
bygger på vad som anses vetenskapligt bevisat. Vad som är vetenskapligt
bevisat är delvis en diskussionsfråga och kan skilja sig från
land till land (se sidorna Krav på
vetenskaplighet och Vetenskapligt
bevisat?). De mobiltelefoner som säljs i Ryssland skiljer sig
inte från dem som säljs i väst så i praktiken är
de ryska gränsvärdena överkörda.
Schweiz
Medan andra länder endast baserar sina gränsvärden på
vad de anser är vetenskapligt bevisade så kallade säkerställda
risker, kräver schweizisk lag att de också ska baseras på
"allmän erfarenhet". Det har lösts genom särskilda
krav per installation eller anläggning och för "platser
med känslig användning". Som sådana räknas lekplatser
fastlagda i detaljplan, bostäder, skolor, daghem, permanenta arbetsplatser,
sjukhus och behandlingshem. Liksom Sverige, har Schweiz antagit ICNIRP:s
förslag till gränsvärden. Men det finns vissa tvivel om
att de ger det skydd som krävs enligt schweizisk lag och de antogs
därför att det inte finns några "övertygande
alternativ". De Schweiziska gränsvärdena har fastställts
efter en utvärdering av de tekniska möjligheterna att minska
strålningen och de ekonomiska konsekvenserna.
Försiktighetsprincipen
Försiktighetsprincipen ska tillämpas av myndigheter då
hälsoproblem är kända men det vetenskapliga underlaget
inte räcker för att sätta ett gränsvärde.
Elektriska och magnetiska fält från kraftledningar och strålning
från mobilsändare lyder under miljöbalken och står
under tillsyn av kommunernas miljönämnder. Det är Socialstyrelsens
ansvar att ge vägledning åt kommunerna för tillämpning
av försiktighetsprincipen. Strålsäkerhetsmyndigheten kan
tillämpa försiktighetsprincipen på enskilda produkter
som mobiltelefoner. Mer att läsa finns på sidan Försiktighetsprincipen
och IARC.
IARC har också klassat radiofrekvent strålning från
mobiltelefoner, radio-, TV- och mobilmaster samt trådlösa nätverk
mm som "möjligen cancerframkallande".
Salzburg
Delstaten Salzburg i Österrike har satt ett gränsvärde
för mobilstrålning utifrån försiktighetsprincipen.
Men delstaten har inte juridisk befogenhet att tvinga mobiloperatörerna
att följa "försiktighetsvärdet" (se sidan Gränsvärden
från högt till lågt).
TCO
TCO:s normer för elektriska
och magnetiska fält från bildskärmar har fått stort
genomslag och kan även användas som rekommendationer i andra
sammanhang. De är resultatet av ett samarbete mellan TCO och industrin
och utgår från vad som är tekniskt möjligt att uppnå.
TCO är noga med att påpeka att normerna inte ska uppfattas
som hygieniska gränsvärden, det vill säga ett gränsvärde
som skyddar mot angivna negativa hälsoeffekter. TCO-normerna skapades
1992 och kraven på elektriska och magnetiska fält från
bildskärmar har inte skärpts sedan dess.
BioInitiative Working Group
BioInitiative Working
Group är en grupp forskare och folkhälsoexperter som på
eget initiativ utvärderat ett stort antal forskningsrapporter. De
anser att dagens gränsvärden inte skyddar befolkningen och måste
sänkas. Deras föreslagna gränsvärden är de som
dagens vetenskap kan rättfärdiga men de skriver att vissa rapporter
och berättelser visar att besvär kan förekomma även
under dessa nivåer. De förutser ytterligare sänkningar
av gränsvärdena i framtiden. I 2012 års rapport föreslår
de även en begränsning av elektromagnetisk strålning vid
tillämpning av försiktighetsprincipen.
Byggnadsbiologerna
Tyska Byggnadsbiologerna är en organisation vars medlemmar arbetar
med att sanera hus så att kända miljöstörningar minimeras
och helst inte orsakar hälsoproblem. Deras rekommendationer bygger
på lång erfarenhet. Byggnadsbiologerna delar in i ej avvikande,
svagt avvikande, starkt avvikande och extremt avvikande. Ej avvikande
innebär högsta graden av försiktighet och nivån är
den som skapas av naturliga källor eller är den lägsta
som vanligen påträffas i vårt tekniskt utvecklade samhälle.
Byggnadsbiologerna har också gjort en uppskattning av naturens egna
fält, de som alltid funnits på jorden.
När kroppen utsätt för elektriska eller magnetiska fält
skapar dessa ström som flyter genom kroppen. Syftet med våra
gränsvärden är att begränsa den strömmen så
att nervceller inte börjar skicka signaler och muskelceller drar
ihop sig. Som grund ligger laboratorieförsök på enskilda
celler där man bestämt vilken ström som krävs för
att de ska reagera. Sedan har resultaten räknats om till en hel människa.
Vid tester har detta visat sig fungera bra för ström genom kroppen
men huden har visat sig känsligare än beräknat (Leitgeb
2007). Ingen hänsyn har alltså tagits till att en levande
människa kan vara något mer än de ingående cellerna
och gränsvärdena ger inget skydd mot sjukdom och hälsoproblem
på lång sikt.
Referensvärden
Gränsvärdena ska begränsa den ström som går
genom kroppen eller den uppvärmning som sker. Inget av detta går
att mäta i en levande människa utan gränsvärdena bygger
på experiment i laboratorier och matematiska modeller. Därför
har referensvärden tagits fram som möjliggör kontroll av
att gränsvärdena följs. Principen är att om referensvärdena
inte överskrids så överskrids heller inte gränsvärdena.
Fler detaljer finns på sidan Grunden
för våra gränsvärden.
SAR-värden för mobiltelefoner
Telefonens SAR-värde är ett genomsnitt vilket betyder att
högsta uppmätta SAR-värde är högre än
det uppgivna. Allt beskrivs på sidan om SAR-värden
för mobiltelefoner.
Hälsa eller teknisk utveckling?
De kommittéer som utarbetar gränsvärden i Australien
har instruerats att redan innan arbetet med ett nytt förslag påbörjas
ska kommittén ha försäkrat sig om att förslaget
inte fungerar som en barriär för handel, konkurrens eller innovativ
utveckling.
Standards
Australia, Development Phases, Drafting.
Sverige
EU:s ministerråd rekommenderar samma gränsvärden som tillämpas
i Australien. Sedan 2002 tillämpas EU:s rekommenderade gränsvärden
i Sverige. Beslutet att införa dessa gränsvärden fattades
av generaldirektören för Statens strålskyddsinstitut (föregångare
till Strålsäkerhetsmyn-
digheten).
EU-parlamentet
EU-parlamentet kräver sänkta
gränsvärden men skriver också: "Åtgärderna
för att begränsa allmänhetens exponering för
elektromagnetiska fält bör ställas mot den större
livskvalitet, sett till trygghet och säkerhet, som ges av apparater
som ger upphov till elektromagnetiska fält."
EU-kommissionen
På en fråga från en ledamot i EU-parlamentet om
sänkta gränsvärden svarar EU-kommissionen:
"En sänkning av gränsvärdena för elektromagnetiska
fält har ekonomiska konsekvenser för sektorn och bör
endast införas om det skulle finnas tydliga bevis för att
de skulle ha en positiv effekt på hälsan."
Frågan
hos EU.
Svaret
hos EU.
USA
Federal Communications Commission, FCC,
bestämmer gränsvärden i USA. De anser att gränsvärdena
är en lämplig balans mellan att skydda allmänheten
från exponering för potentiellt skadlig strålning
och att tillåta industrin att tillhandahålla teletjänster
till allmänheten på det mest effektiva och praktiska sätt
som är möjligt.
Exposure
and Testing Requirements for Mobile Phones Should Be Reassessed
page 17. Textfil.