Mobiltelefoner har en mätare för signalstyrkan från
den mobilmast som mobilen är uppkopplad mot just då. Men för
att mäta strålning
från övriga källor behövs en mätare. Här
beskrivs två strålningsmätare som ger valuta för
pengarna och är enkla att använda.
Cornet ED-7, TES-92,
Vad man mäter
Cornet ED-7 är billigast och enklast. Slå på mätaren,
vrid upp ljudvolymen på max, är mätaren tyst ligger strålningsnivån
under den normala i tätort och det finns ingen trådlös
telefon eller trådlöst nätverk, så kallat WiFi,
i den omedelbara närheten. Det kan ändå gå bra att
surfa trådlöst och använda mobil eller trådlös
telefon. Mätarna av denna typ, som mäter allt samtidigt, är
inte känsligare än så utan kräver stark strålning
för att reagera.
Strålningen är oftast modulerad genom pulsning och variationer
i styrka. Mycket av denna modulering finns inom det hörbara området
så att det kan bli till ljud i en högtalare. Det tickar, tjuter
och fräser på ett sätt som är karaktäristiskt
för den teknik som sänder ut strålningen. På så
sätt går det att i många fall höra vilken som är
starkaste källan. En värdefull funktion, men som kräver
övning för att bli riktigt användbar.
De flesta mätare har en antenn som är blind i någon riktning
och mätaren måste vridas och lutas för att hitta maxvärdet.
Ett undantag är TES-92 som mäter i tre riktningar och därför
kan lägga ihop strålning som kommer från alla håll.
Den metoden ger en riktigare bild av den strålning som träffar
en människa.
Men TES-92 saknar högtalare eller andra möjligheter att identifiera
källan. Den måste synas för att man ska veta vilken det
är.
Lampor eller siffror?
I den enkla Cornet ED-7 är det så att säga raka rör
mellan antennen och lamporna. Det betyder att pulserande strålning,
som från trådlösa nätverk, också kan få
lamporna att blinka. Man inte bara hör pulserna, man kan se dem också
om de är långsamma. Snabbt pulserande strålning syns
genom att en eller flera lampor lyser svagare. Den direktheten saknas
i alla mätare som presenterar ett siffervärde. Siffrorna i teckenfönstret
uppdateras ungefär två gånger per sekund.
Noggrannhet
En mätare som alltid visar minst hälften och inte mer än
dubbelt mot det verkliga värdet anses som mycket bra. Att strålningens
intensitet kan bli 10 gånger svagare eller starkare bara man flyttar
mätaren några decimeter är helt normalt. Det är skillnaden
mellan olika platser och vilken effekt eventuell elsanering har som är
det viktiga att mäta. Om man alltid använder samma mätare
spelar noggrannheten mindre roll. De korta pulserna från trådlösa
nätverk, 3G-master och radar har de flesta mätare svårigheter
med och visar för lite.
Toppvärde och medelvärde
Om strålningen kommer i pulser säger erfarenheten att det är
viktigast att mäta strålningens styrka i pulserna, det så
kallade toppvärdet. Medelvärde betyder att pulserna jämnas
ut över tiden så att mätvärdet blir lägre. Både
ED-7 och TES-92 mäter toppvärde men för att TES-92 ska
visa det måste man välja max med knappen MAX/AVG. Den håller
då också kvar det uppmätta maxvärdet.
Vad klarar mätarna att mäta?
Strålning
är elektromagnetiska vågor och antalet vågor som
mätaren tar emot varje sekund kallas i sin tur för frekvens.
Vågorna får inte vara för få eller för många
för att mätaren ska kunna mäta fältstyrkan. Vad mätarna
då kan mäta anges som ett frekvensområde, till exempel
50 MHz till 3000 MHz för TES-92 eller 300 MHz till 3000 MHz för
ED-7. I praktiken betyder det att det går att mäta strålningen
från viss typ av trådlös teknik men inte från annan.
Test
I en enkel mätning jämfördes de billiga mätarna med
ett mätinstrument av god kvalitet och med hög noggrannhet, Gigahertz
Solutions HF59B med rundupptagande antenn. En kombination som kostar nära
15000 kr.
- När strålningen huvudsakligen bestod av en kombination
av mobilmaster, radio och TV gav alla mätarna ungefär samma
mätvärde.
- Vid strålning från trådlöst nätverk visar
de billiga mätarna ungefär fyra gånger för lite
(toppvärde mättes).
- Om man håller den mot örat ger högtalaren i ED-7 nästan
lika mycket information som den i HF59B. TES-92 saknar ju högtalare.
- ED-7 saknar låsning av maxvärde. Ett vanligt mätförfarande
är att mätaren ställs i läget max låsning
(peak hold) och förs runt till en mängd olika lägen inom
en kub med några decimeters sida. Därefter avläses det
sparade maxvärdet. Det är enklaste sättet att få
någorlunda lika mätvärden vid upprepade mätningar
på samma plats.
|
|
Cornet ED-7. Strålningens pulsning och variationer
i styrka spelas upp i en högtalare. Strålningen mäts i
9 steg från 0,0018 mW/m2 till 180 mW/m2. Lampan
för 0,0018 mW/m2 lyser alltid och nästa lampa för
0,06 mW/m2 tänds vid 0,01 mW/m2. Antennen sitter
längs övre halvan av mätarens vänstra sida som då
inte ska täckas av handen när man mäter. Även om man
senare köper en mer avancerad mätare försvarar denna sin
plats därför att den är så liten att den ryms i alla
fickor och alltid kan vara med.
Pris c:a 550 kr.
Tyvärr tillverkas inte Cornet ED-7 längre,
utan billigaste mätaren från samma tillverkare är ED78S
för tredubbla priset. Men då kan den spara det uppmätta
maxvärdet och en del annat.
Tillverkarens hemsida cornetmicro.com
TES-92. Frekvensområde 50-3500 MHz. Den mäter
allt som Cornet ED-7 mäter plus FM-radio. Den ger ett mätvärde
i siffror och har låsning av maxvärde. Mätning görs
i tre riktningar vilket ger en riktigare bild av strålningen som
träffar en människa och mätaren behöver inte riktas
åt olika håll vid mätning, bara föras runt. Tre
antenner sitter i den gula bollen. Strålningens styrka kan visas
som fältstyrka i millivolt per meter eller mikroampere per meter,
eller som intensitet i mikrowatt per kvadratcentimeter eller mikrowatt
per kvadratmeter. När mikrowatt per kvadratmeter är valt växlar
mätaren själv till milliwatt per kvadratmeter när strålningen
blir tillräckligt stark. Tyvärr laddas batteriet på 9
volt ur på några månader när mätaren inte
används och den saknar högtalare. Batteriet går lätt
att koppla loss och förvara i mätaren eller i den medföljande
förvaringsboxen. Mätaren börjar ge tillförlitliga
värden vid 1 µW/m2 eller 20 mV/m. Så säger
också den tryckta handboken medan hemsidan anger 38 mV/m eller 4
µW/m2.
Pris c:a 1500 kr med fri frakt inkl tull och expeditionsavgift, annars
c:a 1700 kr från aliexpress.com
(Kina) eller c:a 2000 kr i Sverige.
Tillverkarens hemsida tes-meter.com
Alternativ mätare till liknande pris och med
samma specifikationer är TM-195. Ej testad.
Tillverkarens hemsida tenmars.com
Vad man mäter
Våglängd och frekvens
Strålning är elektromagnetiska vågor som rör
sig med ljusets hastighet. Är vågorna kortare hinner
fler passera på en sekund. Hur många vågor som
passerar kallas för frekvens och mäts i hertz (Hz). Olika
trådlösa apparater använder vågor med olika
våglängd och därmed olika frekvens.
Fältstyrka
En elektromagnetisk våg består av ett elektriskt och
ett magnetiskt fält. Det vanligaste är att man mäter
styrkan på det elektrisk fältet, volt per meter.
- Volt per meter (V/m).
Används vid extremt stark fältstyrka.
- Millivolt per meter (mV/m).
En tusendels volt per meter motsvarar den fältstyrka som
myndigheter och organisationer brukar kräva för att
trådlös teknik ska fungera bekvämt och billigt.
- Decibelmikrovolt per meter (dBµV/m).
Används i tekniska sammanhang. Samtidigt brukar också
fältstyrkan kallas för signalstyrka.
Effekttäthet
Vet man den elektriska fältstyrkan går det att räkna
ut hur mycket energi strålningen överför. Antalet
watt som sprids över en yta ger intensiteten, den så
kallade effekttätheten.
- Watt per kvadratmeter (W/m2).
Extremt stark strålning som förmår värma
upp materia.
- Milliwatt per kvadratmeter (mW/m2).
En tusendels watt per kvadratmeter. Vanlig effekttäthet i
tätorter och nära trådlös teknik.
- Mikrowatt per kvadratmeter (µW/m2).
En miljondels watt per kvadratmeter är den lägsta effekttäthet
som billiga strålningsmätare kan mäta.
- Nanowatt per kvadratmeter (nW/m2).
En miljarddels watt per kvadratmeter. Trådlös teknik
fungerar utan problem.
Omvandling
De enheter som är markerade i fetstil är de som oftast
används. 60 dBµV/m är lika med 1 mV/m, 0,0027 µW/m2
och 2,7 nW/m2. Tabeller för omvandling finns på
sidan Tabeller.
Försiktighetsprincipen
Hur stark strålning man väljer att exponeras för
är ett personligt beslut där risker vägs mot möjligheterna
att skapa en bättre strålningsmiljö. Vägledning
finns på sidorna Gränsvärden,
Rapport
från Bamberg och Minsta
möjliga strålning.
|
|