Inga bygglov till mobilmaster m.m.
Skrivelse från Vågbrytaren Stockholm till stadsbyggnadsnämnden i Stockholm inför planer på en stor satsning på trådlösa datornätverk och beslut om planändringar för att möjliggöra byggandet av flera nya mobilmaster.
Till stadsbyggnadsnämndens ledamöter och ersättare 1/3 2006
I Stockholm pågår nu arbete för att bygga ett antal
nya mobilmaster, dessutom planerar kommunen nya system för trådlös
kommunikation, WiMAX.
Vågbrytaren Stockholm kräver att alla beslut om bygglov i samband
med trådlös kommunikation skjuts upp tills det finns beslutsunderlag
enligt EU-kommissionens meddelande KOM(2000)1 slutlig om försiktighetsprincipen.
Vågbrytaren Stockholm är en arbetsgrupp inom riksföreningen
Vågbrytaren som arbetar för att elektromagnetisk strålning
ska minskas till nivåer som inte skadar människor, djur eller
miljön som helhet.
Vi ser det som omöjligt för stadsbyggnadsnämnden att på
ett medvetet sätt ta det ansvar som förväntas, utan tillgång
till ett beslutsunderlag framtaget enligt EU-kommissionens meddelande.
Kommissionen skriver att meddelandet har "en generell räckvidd"
vilket betyder att det också gäller stadsbyggnadsnämnden
i Stockholm.
Ansvarig myndighet att bevaka folkets hälsa enligt försiktighetsprincipen
är Socialstyrelsen, inte Statens strålskyddsinstitut, SSI.
I Förordning (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken,
under rubriken tillsynsvägledning § 13, anges Socialstyrelsens
ansvar: "Frågor enligt 9 kap. miljöbalken om hälsoskydd
i bostäder, lokaler m.m. samt smittskyddsfrågor och övriga
hälsoskyddsfrågor av hygienisk och medicinsk karaktär".
Den tillsynsvägledning Socialstyrelsen har levererat hittills är
Socialstyrelsens meddelandeblad nr 5/2002 "Mobilbasstationer och
miljöbalken".
Våra referensvärden för elektromagnetisk strålning
är en rekommendation av EU:s ministerråd, 1999/519/EG. Referensvärdenas
begränsade förmåga att skydda anges i pkt 10: "Det
erinras om att endast säkerställda effekter har använts
som grund för de rekommenderade begränsningarna av exponeringen".
Säkerställt och känt är två helt olika saker.
Det mesta som är känt bland allmänhet, politiker och forskare
är inte säkerställt eller vetenskapligt bevisat. Det krävs
ett omfattande underlag för att vetenskapsmännen ska känna
sig så säkra att de anser att något är vetenskapligt
bevisat.
Resultatet av detta är att EU-kommissionen påpekar följande
i sitt meddelande: "Försiktighetsprincipen, som huvudsakligen
tillämpas av beslutsfattare när det gäller riskhantering,
bör inte sammanblandas med det mått av försiktighet som
vetenskapsmän tillämpar i sin bedömning av vetenskapliga
uppgifter". Med andra ord, att endast ta hänsyn till vetenskapligt
bevisade eller säkerställda effekter ger låg skyddsnivå
medan hänsyn till kända effekter ger hög skyddsnivå.
Kommissionen skriver att försiktighetsprincipen ska tillämpas
"särskilt när preliminär saklig vetenskaplig bedömning
ger vid handen att möjliga effekter på miljö, människors,
djurs eller växters hälsa kan vara oacceptabla och inte stå
i överensstämmelse med den höga skyddsnivå som valts
för gemenskapen".
Vidare att beslutsunderlaget för beslut om att tillämpa försiktighetsprincipen
bör innehålla:
- Möjliga negativa effekter.
- Redovisning av det vetenskapliga underlaget.
- Sannolikheten för att de negativa effekterna ska inträffa.
Socialstyrelsens meddelandeblad nr 5/2002 Mobilbasstationer och miljöbalken
uppfyller inte någon av dessa punkter.
Om politikernas ansvar att tillämpa försiktighetsprincipen skriver
kommissionen: "...börja med en vetenskaplig utvärdering
som är så fullständig som möjlig och om möjligt
på varje stadium fastställa graden av vetenskaplig osäkerhet.
Beslutsfattare måste vara medvetna om graden av osäkerhet som
hör samman med resultaten av utvärderingen av tillgänglig
vetenskaplig information. Att bedöma vad som är en 'acceptabel'
risknivå för samhället är främst ett politiskt
ansvar. Beslutsfattare som står inför en oacceptabel risk,
vetenskaplig osäkerhet och allmänhetens oro är skyldiga
att finna svar".
Exempel som kan tjäna som vägledning för att skapa beslutsunderlag
enligt KOM(2000)1 slutlig är Gesundheitliche Auswirkungen der
Handy-Nutzung som sammanställdes av Michael Kundi inför
Österrikes hälsoministeriums kampanj för ett förnuftigt
användande av mobiltelefoner¹.
Eller sammanställningen av tyska Ecolog Institut av forskningsläget
år 2000, Mobilfunk und Gesundheit med undertiteln Utvärdering
av vetenskapliga rön med avseende på förebyggande hälsoskydd².
Exemplen är på tyska men de ger en bra bild av hur källmaterial
och resultat kan presenteras. På sidan 9 i Gesundheitliche Auswirkungen
der Handy-Nutzung finns ett diagram över resultaten för
samtliga undersökningar av hjärntumörer i förhållande
till mobilanvändning. Det behövs varken forskarutbildning eller
kunskaper i tyska för att dra slutsatser om framtiden för mobilanvändarna
utifrån det diagrammet.
Ovan har vi redovisat de formella grunderna till varför Vågbrytaren
Stockholm kräver att alla beslut om bygglov, som har samband med
trådlös kommunikation, skjuts upp tills det finns beslutsunderlag
enligt EU-kommissionens meddelande KOM(2000)1 slutlig om försiktighetsprincipen.
Dessutom finns det en stor oro hos allmänheten för den negativa
hälsopåverkan som, av erfarenhet och dokumenterat i rapporter,
har visat sig kunna orsakas av radiofrekvent elektromagnetisk strålning.
1979 betraktades strålningen som ett arbetsmiljöproblem av
tre ledande svenska forskare inom området, se Arbetsmiljöverkets
Arbete och hälsa, vetenskaplig skriftserie 1979:30. Nu när
strålningen inte är begränsad till vissa yrkesgrupper
är den ett miljöproblem.
Vågbrytaren Stockholm
¹ Länk till Gesundheitliche
Auswirkungen der Handy-Nutzung
² Länk till Mobilfunk
und Gesundheit hos ECOLOG-institut.
Länkar till EU-dokument finns på sidan EU.
Arbete och hälsa, vetenskaplig skriftserie 1979:30 är
från 1979 och finns inte på internet men i arbetsmiljöverkets
bibliotek.
