Gränsvärden och försiktighetsprincipen inom EU
Eftersom Sverige är medlem i EU är svensk lag underordnad EU-rätten.
Beskrivningarna av gränsvärden och försiktighetsprincipen
gäller även i Sverige.
Gränsvärdena skyddar inte mot alla kända effekter
Inom EU används bara vetenskapligt bevisade risker för att sätta
gränsvärden. Kraven på vetenskaplig bevisning är
stora och många risker tas därför inte med i beräkningen
(se sidan Vetenskapligt
bevisat?). I EU:s rekommendation 1999/519/EG om gränsvärden
för elektromagnetiska fält från elsystem och trådlös
kommunikation påpekas detta. "Det erinras om att endast säkerställda
effekter har använts som grund för de rekommenderade begränsningarna
av exponeringen". Säkerställda effekter är samma sak
som vetenskapligt bevisade effekter. Se också sidan Grunden
för våra gränsvärden.
Försiktighetsprincipen ger det
önskade skyddet
Läckorna i det skydd som gränsvärdena ger ska tätas
av försiktighetsprincipen.
När och hur den ska tillämpas beskriver EU-kommissionen i sitt
meddelande KOM(2000) 1 slutlig. Försiktighetsprincipen ska tillämpas
"särskilt när preliminär saklig vetenskaplig bedömning
ger vid handen att möjliga effekter på miljö, människors,
djurs eller växters hälsa kan vara oacceptabla och inte stå
i överensstämmelse med den höga skyddsnivå som valts
för gemenskapen".
Politikerna fattar beslut om acceptabla risker
Arbetet med att tillämpa försiktighetsprincipen "bör
... börja med en vetenskaplig utvärdering som är så
fullständig som möjligt och om möjligt på varje stadium
fastställa graden av vetenskaplig osäkerhet. Beslutsfattare
måste vara medvetna om graden av osäkerhet som hör samman
med resultaten av utvärderingen av tillgänglig vetenskaplig
information. Att bedöma vad som är en 'acceptabel' risknivå
för samhället är främst ett politiskt ansvar. Beslutsfattare
som står inför en oacceptabel risk, vetenskaplig osäkerhet
och allmänhetens oro är skyldiga att finna svar".
Det är alltså våra politiker i riksdag och kommunala
nämnder som ska fatta beslut om vilken risk medborgarna ska utsättas
för. Som beslutsunderlag ska det finnas en beskrivning av möjliga,
troliga och kända risker. Inte bara de säkerställda. Vidare
ska beslutsunderlaget innehålla möjliga följder av att
inte vidta åtgärder, alltså vad som kan hända i
värsta fall. Kommissionen skriver också att detta ska redovisas
med så stor öppenhet som möjligt.
Säkerställda eller kända risker
Forskare är alltid återhållsamma i sina slutsatser vilket
kan begränsa politikernas förmåga att fatta beslut. EU-kommissionen
har uppmärksammat detta och skriver: "Försiktighetsprincipen,
som huvudsakligen tillämpas av beslutsfattare när det gäller
riskhantering, bör inte sammanblandas med det mått av försiktighet
som vetenskapsmän tillämpar i sin bedömning av vetenskapliga
uppgifter". Med andra ord, att endast ta hänsyn till vetenskapligt
bevisade eller säkerställda effekter ger låg skyddsnivå
medan hänsyn till kända, troliga och möjliga effekter ger
hög skyddsnivå.
Ett exempel på tillämpning av försiktighetsprincipen när
riskerna är mycket stora och kunskaperna få, var när EU-kommissionen
stoppade köttexport från England för att hindra spridning
av "galna kosjukan" (EG-domstolen dom i mål C-157/96). Då
räckte det att den troligaste orsaken till smittspridning kunde stödjas
av en teoretisk hypotes om hur det skulle kunna gå till.
Nyttiga dokument
EU:s Scientific and Technological Options Assessment (STOA) har gjort
en enkel sammanställning av möjliga, troliga och kända
effekter av elektromagnetiska fält "Elektromagnetiska fält och
hälsa": EU-parlamentet, STOA Informationsblad
05/2001 .
En liknande sammanställning men inriktad på mobilstrålning
är
EU-parlamentet, STOA
Fysiologiska effekter och miljöeffekter av icke-joniserande strålning
Svensk sammanfattning. Rapporten finns inte på svenska.
EU-parlamentet, STOA Fysiologiska
effekter och miljöeffekter av icke-joniserande strålning
Hela rapporten på engelska.
Meddelande
från kommissionen om försiktighetsprincipen, KOM(2000) 1 slutlig.
Beskrivning av försiktighetsprincipen, samt när och hur den
ska tillämpas inom EU.
EG-domstolen
dom i mål C-157/96
I domskäl nr 31 och 32 hänvisas till den teoretiska hypotes
som berättigade stopp av köttexport från England för
att stoppa "galna kosjukan".
Ministerrådets
rekommendation av den 12 juli 1999 om begränsning av allmänhetens
exponering för elektromagnetiska fält (0 Hz-300 GHz) 1999/519/EG
EU:s rekommenderade gränsvärden för elektromagnetisk strålning.
EU:s fördrag
Fördraget om upprättandet av europeiska gemenskapen
är stadgarna för EU och artikel 174 reglerar miljöarbetet.
Senaste
fördraget hos EU.
Artikel 174
1. Gemenskapens miljöpolitik skall bidra
till att följande mål uppnås:
- Att bevara, skydda och förbättra miljön.
- Att skydda människors hälsa.
- Att utnyttja naturresurserna varsamt och rationellt.
- Att främja åtgärder på internationell
nivå för att lösa regionala eller globala miljöproblem.
2. Gemenskapens miljöpolitik skall syfta
till en hög skyddsnivå med beaktande av de olikartade förhållandena
inom gemenskapens olika regioner. Den skall bygga på försiktighetsprincipen
och på principerna att förebyggande åtgärder bör
vidtas, att miljöförstöring företrädesvis bör
hejdas vid källan och att förorenaren skall betala.
I detta sammanhang skall de harmoniseringsåtgärder som motsvarar
miljöskyddskraven i förekommande fall innehålla en skyddsklausul
som tillåter medlemsstaterna att av icke-ekonomiska miljömässiga
skäl vidta provisoriska åtgärder, som skall vara föremål
för ett kontrollförfarande på gemenskapsnivå.
3. När gemenskapen utarbetar sin miljöpolitik
skall den beakta
- tillgängliga vetenskapliga och tekniska data,
- miljöförhållanden i gemenskapens olika regioner,
- de potentiella fördelar och kostnader som är förenade
med att åtgärder vidtas eller inte vidtas,
- den ekonomiska och sociala utvecklingen i gemenskapen som helhet
och den balanserade utvecklingen i dess regioner.
4. Inom sina respektive kompetensområden
skall gemenskapen och medlemsstaterna samarbeta med tredje land och med
behöriga internationella organisationer. De närmare villkoren
för samarbete från gemenskapens sida kan bli föremål
för avtal mellan gemenskapen och berörda tredje parter; avtalen
skall förhandlas fram och ingås enligt artikel 300.
Föregående stycke skall inte inverka på medlemsstaternas
behörighet att förhandla i internationella organ och att ingå
internationella avtal.
|
Sverige tillämpar inte försiktighets-
principen enligt EU-rätten och Vågbrytaren, tillsammans
med Elöverkänsligas Riksförbund, har därför
anmält Sverige till EU-kommissionen.
EU:s beslutande organ
Ministerrådet
EU:s högsta beslutande organ. Består av en minister från
varje medlemsland, vilken minister beror på vilka frågor
som diskuteras. Ministerrådets sammansättning varierar
alltså. Rådet beslutar om lagar efter att lagförslagen
behandlats i rådets arbetsgrupper. I vissa fall krävs också
godkännande från EU-parlamentet.
EU-kommissionen
Varje land har en kommissionär som förbundit sig att sätta
EU:s intressen före de nationella. Endast kommissionen får
lägga lagförslag.
EU-parlamentet
Består av 785 ledamöter som utses genom val i medlemsländerna.
Parlamentet är rådgivande utom i de fall då ministerrådet
inte ensamt får besluta om kommissionens lagförslag. |
|