Kraftledningar, strålning, magnetfält, cancer och hälsorisker

	Ordet kraftledning leder tanken till att hälsoproblem bara kan finnas i närheten av dessa stora konstruktioner. Men elektriska fält och magnetfält finns kring alla elektriska ledningar och apparater. Den i särklass största källan till magnetfält i bostäder och kontor är vagabonderande ström.

Strålning från en kraftledning består i huvudsak av elektriska fält och magnetfält. Av dessa är det magnetfältens inverkan på hälsan som intresset kretsar kring. IARC har klassat lågfrekventa magnetfält som "möjligen cancerframkallande".

Cancerklassningen har utlöst en tillämpning av försiktighetsprincipen på magnetfält. Grunden för detta är att flera undersökningar visat på ökad risk för leukemi hos barn som bor i närheten av kraftledningar. Uppmärksamheten har koncentrerats på styrkan på magnetfälten. Men forskningen pekar inte entydigt på att det är just styrkan som är orsaken. Andra egenskaper hos de elektriska och magnetiska fälten kan vara av avgörande betydelse. Fälten finns överallt omkring elektriska ledningar och apparater.

Cancer

Den första undersökningen som visar på ökad risk för leukemi hos barn gjordes 1979 av Nancy Wertheimer och Ed Leeper¹. I USA där undersökningen gjordes är det mycket vanligt med synliga luftledningar för el även i tätorter medan ledningarna i Sverige är nedgrävda. Bostäderna delades in i olika grupper beroende på antal och typer av el- och kraftledningar i bostadsområdet. Metoden brukar kallas "wire code". Varken magnetiska eller elektriska fält mättes och i rapporten påpekas att studien inte visar vilket av de båda fälten som kan orsaka leukemi. Undersökningens resultat diskuterades livligt.

Men när Wertheimer och Leeper publicerade sin andra undersökning 1982, blev det tydligt att mer forskning inom området behövdes. Undersökningen visade ökad risk för cancer ju fler el- och kraftledningar det fanns i grannskapet trots att hänsyn togs till andra kända riskfaktorer. Metoden med "wire code" användes även denna gång.

1996 skrev fem svenska myndigheter²:"För de lågfrekventa fälten saknar vi kunskap om vilka egenskaper hos fälten som eventuellt innebär risker och hur doser skall värderas. Om fälten ger ohälsa är det då främst risker med korta kraftiga exponeringar eller låg exponering under lång tid? Eller är det kanske kraftigt varierande fält som orsakar problem?"

Trots osäkerheten om vad det är i de elektriska och magnetiska fälten som orsakar hälsoproblem riktades misstankarna tidigt mot styrkan på magnetfälten och det är den som vanligen mäts eller beräknas. Styrkan (eg. flödestätheten) anges i tesla eller vanligen mikrotesla (µT) som är en miljondels tesla.

1993 presenterades en svensk undersökning som visade på 2,7 gånger högre risk för leukemi om magnetfältens styrka överstiger 0,2 µT³. Den styrkan på magnetfälten har sedan dess varit ett riktmärke när försiktighetsprincipen tillämpas.

Transienter

1988 anlitade Hydro-Quebec, ett kanadensiskt kraftbolag, forskare på McGills universitet för att studera hälsoeffekter av kraftfrekventa fält bland de anställda. Gilles Theriault, dr och medicine dr, som ledde undersökningarna och var ordförande för Institutionen för yrkesmedicin vid universitet, beslöt att utöka studien genom att även mäta mycket snabba variationer i de elektriska och magnetiska fälten, så kallade transienter. 1994 publicerades studien som visade, även efter justering för rökning, att anställda exponerade för transienterna löpte nära 600 procent högre risk att utveckla lungcancer⁴. Efter att resultaten publicerats beslöt kraftbolaget att inte bara avsluta forskningsprojektet, utan även att förhindra forskarna att tränga djupare i materialet genom att ta ifrån dem deras insamlade forskningsdata.

2008 publicerades en mindre undersökning om transienter och cancerrisk⁵. Lärarna på La Quinta mellanskola i Kalifornien hade klagat på att fler än vanligt drabbats av cancer. Det visade sig att det fanns närmare tre gånger fler fall av cancer än man kunde förvänta sig. Antalet fall av malignt melanom (hudcancer) var 9,8 gånger fler än förväntat. Vid mätningen av de elektriska transienterna användes en ny mätmetod. Det visade sig att risken att drabbas av cancer var högst för de lärare som arbetat i rum med de högsta nivåerna. Styrkan på de lågfrekventa magnetfälten, de som brukar mätas, visade inget samband med antalet cancerfall.

Negativa hälsoeffekter:
Hjärntumör, ALS, missfall och självmord

2002 slutfördes Kaliforniens EMF-program där forskningen om hälsoproblem av elektriska och magnetiska fält granskades. Slutdokumentet visar att de tre forskare som genomförde granskningen var mer eller mindre övertygade om möjligheten att elektriska och magnetiska fält kan orsaka allvarliga sjukdomar.

Försiktighetsprincipen

Vid tillämpning av försiktighetsprincipen ska kostnadseffektiva åtgärder vidtas. I Myndigheternas försiktighetsprincip² finns en rad exempel på beräkningar på kostnadseffektivitet där utgångspunkten är 2,7 gånger högre risk för barnleukemi över 0,2 µT. Kostnaderna jämförs sedan med värdet av ett människoliv som i olika sammanhang värderas till mellan 2 och 12 miljoner kronor. Att åtgärderna ska vara kostnadseffektiva innebär också att även om magnetfältens styrka ligger under 0,2 µT kan en åtgärd vidtas om den är billig.

Frågan är om uträkningarna blir riktiga när alla jämförelser är gjorda med människor som också är utsatta för magnetfält, för det är vi alla, och när andra egenskaper än styrkan på magnetfälten kan ha stor betydelse. Är det meningsfullt att mäta magnetfälten? Enligt elläran driver spänning ström och ström skapar i sin tur magnetfält, så magnetfältsmätningar fångar in flera aspekter på elmiljön.

Som beslutsunderlag för tillämpning av försiktighetsprincipen måste riskutvärderingen i Kaliforniens EMF-program framhållas. Den följer helt EU-kommissionens rekommendationer. På sidan Magnetfält och försiktighetsprincipen beskrivs mer forskning och riskbedömningar.

Finns det ett säkert gränsvärde?

Långt efter att Wertheimers undersökningar visat att fler och större el- och kraftledningar kring bostaden ökar risken för cancer, tar Milham ett steg till och finner en mycket stor ökning av allvarliga sjukdomar bara det finns elektricitet i huset. Medan städerna i USA elektrifierades tidigt var stora delar av landsbygden fortfarande inte elektrifierad 1940. Vid den tiden var dödsfall i hjärt- och kärlsjukdomar, dödliga sjukdomar, diabetes och självmord mycket vanligare i städerna. På den minst elektrifierade landsbygden var antalet dödsfall i cancer tre gånger lägre än i städerna i de mest elektrifierade staterna⁶. Vartefter elektrifieringen fortskred och åren gick försvann skillnaden mellan stad och landsbygd.

På den amerikanska landsbygd som hade minst andel elektrifierade hushåll låg antalet dödsfall i cancer omkring 50 per 100000 invånare. På den tiden var cancer praktiskt taget alltid en dödlig sjukdom. Trots framsteg i behandling av cancer är dödsfallen i Sverige idag omkring 500 per 100000 invånare⁷.

1. Electrical wiring configurations and childhood cancer
   Nancy Wertheimer, Ed Leeper
   American Journal of Epidemiology 1979 Mar;109(3):273-84.
2. Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält - en vägledning för beslutsfattare, Gammal länk till Arbetsmiljöverket.
3. Magnetic fields and cancer in children residing
   near Swedish high-voltage power lines.
   Feychting M, Ahlbom A.
   American Journal of Epidemiology 1993 Oct 1;138(7):467-81.
4. Association between Exposure to Pulsed Electromagnetic Fields and Cancer in Electric Utility Workers in Quebec, Canada, and France.
   Armstrong, Theriault, Guénel, Deadman, Goldberg, Héroux.
   American Journal of Epidemiology, 1994 Nov 1;140(9):805-20.
5. A New Electromagnetic Exposure Metric: High Frequency Voltage Transients Associated With Increased Cancer Incidence in Teachers in a California School
   Milham S, Morgan LL.
   American Journal of Industrial Medicine 2008 Aug;51(8):579-86.
6. Historical evidence that electrification caused the 20th century epidemic of ‘‘diseases of civilization”.
   Milham S.
   Medical Hypotheses 2010 Feb;74(2):337-45.
7. Cancer i siffror 2009 - Populärvetenskapliga fakta om cancer.
   Cancerfonden och Socialstyrelsen, sidan 19.